Snabbsök
i samtliga nyhetsbrev sedan 1998
Ledaren:
Kvalitet för alla
Vid senaste NFTU-seminariet på Filmhuset visade Sony upp sin
senaste videoprojektor. Den fick de flesta att tappa hakan. En stabil
och kristallklar bild som gav åskådaren känsla av
att titta ut genom ett välputsat fönster. Bättre än
35 mm film. Tyvärr ännu för dyr att ta hem; cirka en
kvarts miljon kr. Men blir bra för små biografer runt om
i landet. Vi som såg HDTV redan i början av 90-talet och
redan då tappade hakan har i mer än decennium väntat
på högupplöst tv. Särskilt som digital tv från
start utvecklades just med ambitionen att ge oss HDTV. Inte det som
den marksända digital-tv:n för tio år sedan lanserades
med; massor av kanaler, möjligheten att beställa pizza och
spela spel (!) på tv:n. Tyvärr har marksänd digital-tv
under åren inte motiverats med hög kvalitet vare sig ifråga
om bildteknik eller programinnehåll.
Nu är HDTV
verkligen på gång på allvar och sänds redan
via satellit över Europa. Men självklart ser vi alla fram
emot de högupplösta fotbollsmatcherna från VM i Tyskland
sommaren 2006. Naturligtvis tar kulturministern sitt fulla ansvar
och tömmer en hel mux i det marksända nätet för
att ge plats för den stora bandbredd HDTV kräver (sex vanliga
kanaler får offras). På köpet kan vi dessutom bli
av med en massa skräpkanaler som tittarna aldrig bett om. Annars
kommer marksända nätet att spela i lägre divisioner
än kabel- och satellit-tv. Gotlänningar och andra kan bli
fly förbannade - strax innan valet.
Television
Höstskörd
om tv i Riksdagen
Tre
partier kräver nordisk tv i digitala marknätet
Centern, folkpartiet och miljöpartiet har i motioner uppmärksammat
behovet av nordiska tv-kanaler i det digitala marknätet. Centern
skriver att digitaliseringen av kabel-TV och satellit-TV har medfört
en ökad efterfrågan på program till ett allt större
utbud av kanaler. Det är närmast obegripligt att det fortfarande
inte är möjligt att se norsk TV i Jämtland med sina
urgamla förbindelser med grannarna i väster. I Hälsingland
med många Sverigefinländare vore det också självklart
att det skulle vara möjligt att ta del av Finlands tv-utbud.
Tekniskt kan detta inte längre vara några problem, det
är politiska hinder som måste undanröjas. Håkan
Larsson (c) och Sven Bergström (c) vill ha en politik
som gör det möjligt för alla hushåll i Norden
att ta emot minst en public-servicekanal från vart och ett av
de nordiska grannländerna. Då public service-företagen
inte själva har något incitament att åstadkomma detta
och de kommersiella TV-företagen söker begränsa utbudet
av konkurrerande kanaler via de plattformar de kan styra över,
eller påverka utbudet i, är detta helt beroende av politiska
initiativ. Motionärerna vill att regeringen föreslår
hur utbudet av nordisk grannlands-tv kan göras tillgängligt
för alla hushåll i Sverige. Samtidigt vill de att medborgarnas
valfrihet att välja i utbudet av tv-kanaler måste stärkas
så att dagens konkurrensbegränsningar undanröjs.
Danskar
och svenskar har lärt sig att förstå varandras språk,
kultur och samhälle via teve. Nu när Öresundsregionen
allt mer suddar ut gränsen mellan Sverige och Danmark blir möjligheten
att följa grannlandets tv-utbud allt viktigare. Fler bor och
arbetar på olika sidor om Öresund och då blir det
också viktigt att ha tillgång till tv från den andra
sidan mot den man befinner sig. I detta läge går Sverige
över till digital-tv, men som i nuläget inte innehåller
grannlandsteve. Detta motverkar integrationen i Öresundsregionen
menar Marie Wahlgren m.fl. (fp) som antar att motsvarande
problem också finns i andra gränsregioner. Intressant att
konstatera är att flera kommersiella aktörer däremot
i sina kabelnät erbjuder nordisk tv. Detta är dock inte
tillgängligt i det digitala marknätet skriver motionärerna,
som vill att regeringen, om man inte snabbt kan införa nordisk
TV i hela marknätet, i alla fall verkar för speciallösningar
i gränsområden och dels att man i gränstrakter och
framför allt i Öresundsregionen samordnar övergången
till digital-TV. Folkpartiet vill att man avvaktar med att släcka
ner det analoga tv-nätet i Skåne i avvaktan på att
Danmark gör motsvarande åtgärder i Köpenhamnsregionen.
Nordiska
Rådet beslutade 2002 att rekommendera de nordiska länderna
att i respektive land hitta lösningar som kan ge allmänheten
större möjligheter att se de övriga ländernas
public service-kanaler. Miljöpartiet anser att det är hög
tid att från svenskt håll hörsamma den rekommendationen.
Kristdemokraterna
vill flytta fram nedsläckningen av analog TV
I en motion konstaterar kd att inledningsfasen av nedsläckningen
av det analoga TV-nätet inte har varit utan problem. Man bör
skjuta upp denna fas och ta fram en mer realistisk plan tas fram som
ligger i takt med marknad, nättäckning och relevant informationsspridning.
Digitaliseringen av tv-nätet är en helt naturlig process
vars framtida potential vi är överens med de flesta politiska
partier om – från höger till vänster. Men med
facit i hand måste vi som politiker våga justera tidsplanen
i genomförandet och faktiskt erkänna att vi haft en övertro
på marknadsutvecklingen för digital-tv. Det är fortfarande
orimligt dyrt med boxar, man har inte i god tid byggt in digitala
mottagare i nya TV-apparater eller videoapparater menar kristdemokraterna.
Centern
vill garantera plats för lokal-tv i marknätet
I sin motion pekar Staffan Danielsson (c) och Jörgen
Johansson (c) på att det delvis statligt ägda företaget
Boxer har monopol på att sända i det digitala marknätet.
Regeringen har inte lyckats att få Boxer att erbjuda en rimligare
valfrihet i sitt utbud av tv-kanaler än nuvarande handfull fria
tv-kanaler. Man pekar också på att Kanada lär ha
en lagstiftning som tvingar nätägare att reservera plats
för en lokal tv-kanal, utöver public service och det kommersiella
utbudet. När nu nya markbundna och andra distributionsnät
byggs upp över landet måste kanalutrymme garanteras för
lokala radio- och tv-kanaler och med en större valfrihet att
kunna välja dessa eller andra kanaler till ett rimligare pris
än idag.
Kristdemokraterna
och miljöpartiet vill ge stöd åt Öppna Kanaler
I samband med finansieringsfrågorna är det nu hög
tid att vi i Sverige liksom man gjort i andra länder går
in och diskuterar ett direkt stöd till de öppna kanalerna
(s.k. public access). I USA har till exempel kommuner rätt att
ta upp till fem procent av kabelbolagens intäkter för satsningar
på access tv. I andra länder, som till exempel Tyskland,
går staten in och finansierar viss del av verksamheten. Kristdemokraterna
anser att det bör övervägas om att ge en liten del
av public serviceavgiften till stöd och utveckling av de öppna
kanalerna i landet. Regeringen bör få i uppdrag att utreda
ett sådant stöd motionerar Dan Kihlström m.fl.
(kd)
Genom
en öppen kanal får medborgarna använda tv-mediet på
egna villkor och med direkt access till demokratiska fora. Verksamheten
är även viktig då många invandrarföreningar
driver verksamhet i Öppna kanaler. Idag har drygt en miljon svenska
hushåll tillgång till öppna kanaler. Öppna kanalerna
sänder idag i kabelnäten, men planerar att snart även
börja sända i marksänd digital-tv. Verksamheterna baseras
på ideellt arbete. Något offentligt stöd finns inte
i form av statligt bidrag eller andel av tv-avgiften. Det är
viktigt att människor, oavsett var de bor får tillgång
till fria medier. Miljöpartiet vill därför att förutsättningar
för ett statligt stöd ska utredas, liksom idag är fallet
i bland annat Danmark och Tyskland skriver Maria Wetterstrand
m.fl. (mp)
Åter
krav i Riksdagen: Flytta en SVT-kanal till Göteborg
Eva Flyborg (fp) menar att den nyhetsbedömning som görs
av ledningarna för Aktuellt, Rapport och TV 4:s Nyheterna är
av stor betydelse för svensk självbild, debatt och beslut.
Att Stockholm dominerar i nyhetsrapporteringen beror naturligtvis
på att de flesta av maktens institutioner ligger där. Värderingarna
blir lätt enhetliga. Att en så stor del av det samlade
medieutbudet produceras i en liten del av landet betyder att dess
värderingar lätt blir ännu mer förskjutna i förhållande
till resten av landet. Den geografiska koncentrationen motverkar att
perspektiv och infallsvinklar ges en kritisk granskning. Det viktiga
är alltså inte var kameran står eller var reportagen
görs utan var de sitter som beslutar om vad som ska prioriteras.
Det är av det skälet som det ovillkorligen måste finnas
en nyhetsredaktion i Göteborg. Att enbart flytta en nyhetsredaktion
kommer förmodligen inte att räcka. Själva syftet med
public service är just att vissa grundläggande krav av detta
slag ska kunna ställas och tillgodoses. Att skapa större
mångfald genom att en kanal placeras och produceras utanför
Stockholm är därför ett sådant rimligt krav på
public service menar Eva Flyborg. Därför måste en
kanal placeras i Göteborg. Genom att flytta en av nyhetsredaktionerna
återställer vi samtidigt deras självständighet,
vilket faktiskt var riksdagens krav från början.
*
Staten och kapitalet går samman om sport-tv
Norska public service-bolaget NRK och den svenska mediekoncernen MTG
har beslutat driva en ny betal-tv-kanal SportN tillsammans.
NRK-chefen John G. Bernander menar att samarbetet blir som ”ett
stort bytesavtal” På denne måten kan vi bidra
til å lage en ny tematisk sportskanal med bredde, säger
Bernander. Avtalen sägs också ha en långsiktigt strategisk
dimension. Tillsammans med MTG kan NRK bjuda på stora rättighetspaket.
NRK har tidigare haft sådant här samarbete med kommersiella
kanalen TV2 men sedan dess har den kanalen etablerat en allians med
Telenor. SportN skall sortera under Viasat och MTG och vara en helt
MTG-ägd kanal även om ingen av parterna idag utesluter ägarskap
från NRK:s sida.
Kommersialiseringen av har mött kraftiga protester från
både TV 2 och TVNorge som menar att kulturpolitikerna nu måste
vakna. NRK har enligt tv-bolagen gått över gränsen
för vad ett licensfinansierat bolag får göra. Vi
känner till att myndigheter i flera länder bl.a. Danmark
och Grekland uppfattar samarbete mellan licensfinansierade statliga
kanaler och kommersiella kanaler vara i strid mot konkurrenslagarna
säger TVNorges chef Morten Aass. Sportchefen i TV2 Bjørn
Taalesen ser problem med att många rättigheter som NRK
har är EBU-rättigheter d.v.s. endast för public serviceändamål.
Det udda äktenskapet, som kungjordes innan den nya regeringen
bildades, kan också skapa mediepolitiska problem. Regeringskoalitionens
rödgröna parter SV och Sp har hittills uttalat förundran
och skepsis om samarbetet. (Kampanje)
Historiekanal
i public service-regi möter hårt motstånd
Danmark Radios planer möter hårt motstånd från
konkurrenten MTG, som menar att DR endast kan få uppdrag att
lansera nya kanaler genom lagstiftning eller att en eventuell historiekanal
ingår som en del av DR:s public serviceförpliktelser. I
kommande medieförhandlingar kommer DR att framföra önskemål
om en historiekanal. MTG driver idag kanalen Viasat History. (TV-Nyt)
Lokal-tv
sände porrfilm till morgonkaffet
P.g.a. ett programmeringsfel sände lokal-tv-stationen Kanal
København inte som vanligt tecknad film för barn
utan porrfilm på hela lördag f.m. Stationen brukar annars
bara att sända hårdporr från midnatt till fem på
morgonen på helgerna, men denna gång svek således
stoppknappen. Claus Sørensen, informationschef hos Kanal København,
beklagar och lovar att det inte skall hända igen. Kanal København
är i övrigt Köpenhamns motsvarighet till Öppna
Kanalen i Stockholm, som dock aldrig sänder porr.
Nytt
forum for digitalt tv i Danmark
En vid krets med tv-stationer, distributörer, förhandlare,
konsumentorganisationer och myndigheder har på ett möte
på Radio- och tv-nämndens Mediesekretariat beslutat
att bilda ett forum för upplysning, koordination och standardisering
i anslutning till införandet av digitalt tv i Danmark. Initiativtagare
var Danmarks Radio och BFE (konsumentelektronikbranschen). Till att
börja med är uppgiften att informera om de digitala marksändningar
som börjar 2006 och på längre sikt att förbereda
för nedsläckningen av de analoga sändningarna 2009
(TV-Nyt)
Kabel-tv-bolaget
UPC till salu i Sverige och Norge
Det pågår en strategisk översyn av verksamheterna
i Sverige och Norge. Försäljning är ett alternativ,
säger UPC:s informationsdirektör Anders Ahlbeck. Bakgrunden
är att UPC till skillnad från andra marknader inte är
etta i Sverige och Norge. Den amerikanska ägaren Liberty Global
försöker hitta intressenter som kan sätta ett värde
på bolagen. Frågan är om verksamheterna i Norge och
Sverige är stora nog på sikt. Före årsskiftet
ska ägarna ha kommit fram till något. UPC omsätter
650 miljoner kronor i Sverige med drygt 200 anställda. (Dagens
Media)
Rikstäckande
Lokal-TV Nätverket blir fri-tv
Lokal-TV Nätverket AB har startat tv-kanaler i Stockholm, Göteborg
och Malmö, och driver sedan tidigare Nollettan i Linköping.
Bolagets vd Anders Lundmark säger nu att ”Kanal Lokal”
ska sändas fritt som public servicekanalerna och TV4. Beslutet
att sända okodat i det digitala marknätet har fattats utifrån
bedömningen att 30-40 % av alla hushåll som tar emot signaler
från det digitala marknätet 2008 enbart kommer att titta
på fri-tv-utbudet. När vi nu startar på nya marknader
utanför Östergötland är vi helt okända och
vill ha maximal distribution, säger Anders Lundmark. Genom
att sända kanalerna okodade tror Lokal-TV Nätverket på
en snabb etablering. När kanalerna sänds gratis blir annonsförsäljningen
viktigare. Den ” kommersiella launchen” blir i december-januari.
(Dagens Media)
Digital
regional-TV på Gotland
Regeringen har beslutat om tillstånd för Gotlandskanalen
AB för regionala TV-sändningar i det digitala marknätet
på Gotland. Bolaget planerar att erbjuda gotlänningarna
en kommersiell regional TV-kanal där en stor andel av programutbudet
kommer att vara lokalt förankrat och producerat. Gotland
var först ut med övergången till digital tv,
säger kulturminister Leif Pagrotsky. Därför är
det extra roligt att just gottlänningarna får en ny digital
lokal tv-kanal.
Gotlänningarnas
digitalbox snart omodern
Förändringarna inom tv-världen är inte över
i och med övergången till digitala sändningar skriver
Gotlands Tidningar. I början av sommaren bildades HDTV-forum
för att introducera den teknik som branschen är övertygad
om kommer att slå igenom på allvar inom ett par år
och vara standard 2010. Den nya tekniken innebär en högre
upplösning av bilden och därmed bättre kvalitet. Upplevelsen
av HDTV blir densamma som att se 35 mm biograffilm, enligt experterna
som säger förändringen blir större än när
vi övergick från svartvit till färg-tv.
Med de
digitalboxar som sålts inför nedsläckningen av det
analoga nätet kan man ta emot HDTV - dock utan att få den
högre bildkvaliteten. Till det krävs en ny box, och dessutom
en tv som klarar den höga upplösningen. Vi har en HDTV-box
i butiken, mest för att vi ska kunna visa högupplösta
bilder i affären. Boxen är till salu och kostar 10.000 kronor,
berättar Fredrik Lind vid Expert i Visby. Vid Harry Carlsson
Hushållsmaskiner tror man att försäljningen av HDTV-boxar
kommer igång snart. TV-apparater som klarar HDTV har vi
redan, och förmodligen kommer försäljningen av boxar
igång redan till jul. Canal+ kommer säkert med ett erbjudande,
eftersom de har sändningar igång, säger Kenneth
Carlzon.
Enligt HDTV-forum kommer den nya tekniken först att lanseras
på betalkanalerna och sedan kommer SVT. I början finns
bara möjlighet att ta emot sändningarna via satellit, men
i framtiden kan distributionen även ske via marknät, kabel
och Internet. Nästa år genomför SVT sina första
HD-sändningar. Precis som med OS i Rom 1960 är ett stort
idrottsevenemang draghjälp i lanseringen av ny teknik. SVT ska
sända fotbolls-VM i Tyskland 2006 med vanlig tv-teknik - men
även med HDTV-kvalitet. Efter fotbolls-VM väntar ett annat
stort evenemang som ska ge draghjälpt åt HDTV - OS i Peking
2008. Året efter spelen räknar branschen med att över
50 miljoner hushåll har skaffat HDTV. 2010 räknar BBC med
att producera alla sina program i HDTV-format och vid den tiden räknar
man med att den nya tekniken blir standard i Europa. (Gotlands Allehanda)
SVT
Nord vill varsla 13
SVT vill göra sig av med tretton tjänster på SVT Nord.
Det framkom igår vid MBL-förhandlingar med SVT-ledningen,
uppger SR Västerbotten. Företaget vill varsla åtta
anställda på SVT i Umeå och övriga fem Sundsvall
och Luleå. Anledningen till uppges vara färre uppdrag.(Journalisten)
Fri
television – för alla
Apropås SVT:s kampanj meddelar Riksförbundet Öppna
Kanalerna att även de reklamfria public access-kanalerna
är fri television. Här har tillskillnad mot i SVT alla medborgare
rätt att producera och sända tv på egna villkor. Dessutom
med en större yttrandefrihet än några andra tv-kanaler.
Se http://www.fritelevision.se
Två
dryckesbjässar tvekar om tv-reklam
Den amerikanske Coca-Cola-koncernen har meddelat, att man i fortsättningen
kommer att satsa mindre pengar på imagekampanjer i tv på
tv och hellre satsa på dialog. Coca-Cola planerar att skära
ner tv till 60 % av det samlade mediebudgeten (TV-Nyt)
Heineken tycker att TV-reklam är för dyrt och att
det är svårt att sticka ut i mediet. De 90 miljoner kronor
som de investerar i reklam i Storbritannien varje år lägger
de nu på andra marknadsaktiviteter. Åtminstone tillfälligt
för att mäta effekten. Heinekens vd, Rob Marijnen, säger
att det blivit svårare att nå ut till deras målgrupp
med TV-reklam. Det är svårt att sticka ut från
andra reklaminslag och han är tveksam till effektiviteten i mediet,
säger han till The Times. Istället för att satsa på
dyr TV-reklam kommer Heineken öka varumärkets synlighet
vid köptillfället. Det vill säga i butiken. (Resume)
Små
barn het målgrupp för tv-bolag
Baby Network Ltd satsar på att lansera sin kanal i
stora delar av Europa. Målgruppen består av barn under
tre år. Programmen sägs vara specialgjorda med "lärande
och upptäckande" som främsta ledord. Kanalen är
helt fri från reklam och ska sända 24 timmar om dygnet.
Baby-tv marknadsförs som en service till föräldrar
och farföräldrar. På dagarna präglas programmen
av aktivitet; barnen ska upptäcka ljud, färger, former och
naturen. På kvällarna kör man mer rörliga färger
och former till lugn musik. Detta för att skapa en "säker
atmosfär" i hemmet.(Resume)
I USA har just PBS Kids Sprout startat sända per kabel
och satellit dygnet runt (!) för de mycket unga. Sprout (=grodd,
skott), som kommer att från början kunna ses i 16 miljoner
hem, kommer att ha reklaminslag. Tidigare har Time Warners Cartoon
Network, satt av två morgontimmar för de minsta. TickleU
(kittla dig) är ett programblock som sägs ha en pedagogisk
funktion som skall stimulera förskolebarns känsla för
humor. Nielsen Media Research uppskattar att det finns i USA 15.9
miljoner barn i åldrarna 2- 5. Mätningar visar att barnen
tittar i genomsnitt 3 timmar 40 minuter per dygn under denna säsong
– en ökning om 13 minuter sedan 2000-2001. (New York Times)
Kommunfullmäktige
i Luleå kanske sänder i tv
Det finns ett förslag om att sända kommunfullmäktige
i Luleå i tv. Miljöpartiets Risto Pekkala föreslår
i en motion att kontakt ska tas med de lokalteveföreningarna
för att de ska sända kommunfullmäktige i sitt kabelnät.
Partiets gruppledare Annika Eriksson tycker det kan öka intresset
för politiken medan kommunalrådet Margareta Lindbäck
(s) inte tycker man ska visa upp springet, oordningen och kaffedrickandet.
Jag är mer eller mindre ledsen varje gång jag går
hem efter sammanträdena, säger Lindbäck. Det måste
var en viss ordning annars kan vi inte visa upp det i tv. Moderaternas
gruppledare Maria Salmgren är bekymrad över att Margareta
Lindbäck är så negativ till kommunens högsta
politiska organ. Det om något spär på politikerföraktet.
Kanske kan bra tv-sändningar får människor att engagera
sig. Också Annika Eriksson var bekymrad över Margareta
Lindbäcks inställning. Det är positivt om olika åsikter
stöts och blöts. Det måste vi våga visa och
kanske ska mötena redigeras och sändas på kvällen
och på hemsidan. Centerns Erland Nilsson tyckte att man kunde
ha med reklaminslag. Vi är rätt så häftiga och
det är mycket substans i det vi säger. Har vi lite att säga
kan man stoppa in ett reklaminslag. Något beslut blev det inte
vid mötet med kommunstyrelsen utan frågan återremitterades
för en bättre utredning om bl.a. kostnaderna. (Norrländska
Socialdemokraten)
Eurovision
Song Contest: Privat tv-bolag vill ta hand om Österrikes bidrag
Public service-bolaget ORF har tidigare i år meddelat att man
inte avser att medverka i nästa års Eurovision Song Contest.
Nu har privatägda kanalen ATV+ uttryckt önskemål om
att ta hand om uttagningstävlingen för att få fram
en österrikisk kandidat. Problemet är dock att ATV+ är
en privat kanal och inte medlem i den europeiska public service-organisationen
EBU. Enligt tävlingsreglerna får inte icke-medlemmar delta
i Eurovision Song Contest.(Radio Netherlands)
radio
Digital
radio på FM-bandet 2007
Det nya systemet DRM+ d.v.s. digital radio på FM-bandet (87,5-108
MHz) är nu i stora delar tekniskt färdigutvecklat. Främst
återstår dock ett standardiserings-arbete. Tekniken innebär
bl.a. att man kan välja att sända digitalt i utrymme mellan
de befintliga analoga kanalerna på bandet. Enligt källor
inom brittiska BBC och det svensktyska företaget Coding Technologies
kommer provsändningar att kunna inledas 2007. Mottagare bör
vara på marknaden 2009.
Mediemyndighet
ser fördelar med DRM för lokal radio
Brittiska mediemyndigheten Ofcom har nu publicerat sin rapport om
det framtida regelverket för kommersiell radio liksom hur digital
radio kan utvecklas. Myndigheten tar inte ställning för
någon teknik, men belyser hur både DAB och DRM skall kunna
användas i Storbritannien. Ofcom säger bl.a. en fördel
med DRM över DAB är att avsaknaden av multiplexsystemet;
varje frekvens används enbart för en programtjänst
och kan därför skräddarsys för den räckvidd
respektive radiostation behöver och vill ha. DRM på mellanvåg
skulle exempelvis göra det möjligt för BBC att sända
sina riksprogram till avlägsna delar av Skottland och Wales utan
att behöva en DAB-multiplex. Ofcom noterar att DRM nu även
utvecklas för frekvensområdet VHF band 2 d.v.s. FM. Enligt
Ofcom erbjuder DRM på mellanvåg och FM-bandet ett lågkostnadsalternativ
till DAB för mindre radiostationer vare sig det handlar om kommersiell
radio eller närradio. It would not make sense, financially or
editorially, for a small scale commercial or community station broadcasting
to only a part of a multiplex licence area to broadcast to the whole
of the area, skriver Ofcom. Läs hela rapporten Radio - Preparing
for the Future Phase 2: Implementing the Framework http://www.ofcom.org.uk/consult/condocs/radio_reviewp2/
Digitaliseringen
av AM-bandet utredd i Finland
Tidigare i år lades DAB-radiosändningarna i Finland ner.
Nu har kommunikationsministeriet utrett marknadsbehovet på frekvensområden
för kortvåg, mellanvåg och långvåg i
dagens läge och i den närmaste framtiden. Man utredde också
i vilken utsträckning den digitala sändningstekniken har
tagits i bruk internationellt. Utredningen beskriver den nuvarande
verksamheten på kort-, mellan- och långvågsfrekvensområdena
samt marknadsläget (bl.a. tjänsteleverantörer, kunder,
konkurrensläge, innehåll som förmedlas). Vidare kartlades
intresset hos såväl finländska företag som företag
som idkar radioverksamhet på andra håll i världen,
samt för Finlands del även hos företag som erbjuder
sändningstjänster, för att använda ovan nämnda
frekvensområden för ljudrundradiosändningar. I rapporten
dryftas vidare några centrala verksamhetsmodeller som rekommenderas
för att främja av en effektiv användning av frekvenserna.
http://www.mintc.fi
Grönt
ljus för DAB-radio i Australien, men DRM kompletterar
Ministern för kommunikation, IT och kultur Helen Coonan, har
tillkännagett huvudlinjerna för införandet av digital
radio i Australien. Till skillnad mot digitaliseringen av tv menar
hon att internationella erfarenheter visar att digital radio kommer
att komplettera, inte ersätta befintlig analog radio, under en
avsevärt lång period. Digital radio kommer därför
att införas stegvis i landet med början i de stora städerna.
För uppbyggnaden i provinserna och på landsbygden överväger
regeringen ett ekonomiskt stöd. Man väljer den europeiska
DAB-standarden (Eureka 147). Detta gäller de som sänder
nationellt och regionalt samt med större lokal räckvidd.
Regeringen är dock medveten om att denna teknik inte är
lämplig för sändningar i vissa regionala och avlägset
liggande områden. Här kommer man att överväga
annan teknik som DRM. Man kommer också att använda DAB
L-Bandet för lokala sändningar där frekvensområdet
VHF Band III inte är tillgängligt eller otillräckligt.
I L-Bandet kommer man att reservera kapacitet även för satellitradio.
Kortvågor
ersätter DAB-radio i bilen
Nu kommer kortvåg. Inte den gamla tjutande och skrapiga tekniken,
utan kristallklart ljud med digital teknik, så att du i bilen
kan lyssna på tal och musik från alla jordens hörn.
Bilradiotillverkarna ligger i startgroparna och flera radiobolag förbereder
sändningar. På den internationella elektronikmässan
IFA i Berlin i september visade bland andra Visteon, Panasonic och
Blaupunkt upp fungerande mottagare. DRM väntas få sitt
genombrott nästa år. Det kan komma att ersätta DAB-tekniken,
som haft svårt att slå igenom (Ny Teknik)
Digitaliseringen
ökar konkurrensen om mellanvågsfrekvenser
Rai Way (företaget som äger public serviceföretaget
RAI:s sändare) rapporteras att inom kort börja sända
DRM via Milano Siziano nattetid på tidigare Radio 2:s frekvens
693 kHz. Man aviserar stor räckvidd i Europa. Problemet blir
dock att denna frekvens redan används av BBC Radio 5 Live liksom
The Voice of Russia (med DRM) på en sändare i Tyskland
samt några spanska sändare på 693 kHz.
Kristdemokraterna
vill ha en närradiokommission
I en motion till Riksdagen noterar Dan Kihlström m.fl. (kd) den
i kulturdepartementet interna och omfattande kartläggningen ”Öppna
Radion och Televisionen”, som analyserade den icke-kommersiella
radion och tv:n. Utredaren menar att det är hög tid för
en rejäl genomlysning och förändring av villkoren för
närradion. En rad intressanta förslag lämnas av utredaren
som kan bilda ett underlag för det fortsatta arbetet. Vi kristdemokrater
föreslår därför en omedelbart tillsättande
av en närradiokommission. Denna kommissions uppgift ska vara
att lämna förslag till hur den framtida närradion ska
se ut, menar kristdemokraterna.
Närradion
vill ha en försöksverksamhet med digital radio
Närradions riksorganisation och Sveriges Närradioförbund
är de två sammanslutningar som idag representerar närradion
i Sverige. Av de 113 närradioföreningar som finns representerar
NRO och SNF gemensamt ca 80 % av dessa. Det finns idag ca 200 närradiosändare
i omkring 160 kommuner vilket är ett högre antal än
i jämförelse med den privata lokalradion. Sändningarna
bedrivs på det analoga FM-bandet. Närradion bedrivs idag
generellt med mycket små resurser utan kommersiella intäkter
eller samhällsstöd. Det mesta av arbetet sker helt ideellt.
I en gemensam skrivelse begär riksorganisationerna ett möre
med kulturminister Leif Pagrotsky för att diskutera det teknikskifte
som står framför dörren. Organisationerna vill delta
i teknikutvecklingen av närradion och ställa sina resurser
till förfogande för en försöksverksamhet.
Radioteatern
har ingen framtid på FM-bandet
Danmark Radios radioteaterchef Malene Kirkegaard Nielsen, menar att
det traditionella lyssnandet på radioteater har gått ur
tiden. Enligt henne skall det finnas nya sätt som lyssnarna kan
få DR:s radioteater. Radioteatern överlever inte utan nedladdning
tror hon. Det er naivt at forestille sig, at den klassiske Radio
Drama-forestilling har en glorværdig fremtid på FM-båndet,
for det integrerer sig simpelt hen ikke med et moderne liv. Hvad er
det lige, der skulle få folk til at stå stille ved deres
radio og lytte i en time? Med karriere, småbørn, indkøb,
madlavning og alle de andre gøremål, vi alle skal nå
i en fortravlet hverdag? Radioteatern överlever inte framtidens
medieutmaningar om den inte kommer ut via podcast eller nedladdning
säger Malene Kirkegaard Nielsen. Hon vill nu öppna DR Radio
Dramas arkiv och ge större tillgång till radioteatern.
Inom kort inleder DR förhandlingar om rättigheterna med
danska skådespelarfacket (Radio-Nyt)
Politiker
som kämpade för radiomediet har gått bort
Riksdagsman Kenth Högström avled nyligen efter
en tids sjukdom. Han var socialdemokratisk ledamot i konstitutionsutskottet
och var under många år enga-gerad i mediepolitiken i synnerhet
frågor om lokal-radio och närradio.
Ny radiostation planeras på Åland
För en tid sedan beviljades tillstånd för ytterligare
en kommersiell radiokanal i den åländska etern. Bo Torgé,
en av personerna bakom den nedlagda Radio Väst har för avsikt
att starta en ny kanal efter nyår. Formatet sägs bli i
stil med svenska Lugna Favoriter. Sedan tidigare finns Rix-FM och
Steel-FM i luften tillsammans med public service-kanalen Ålands
Radio, Sveriges Radios fyra kanaler, Radio Vega och Radio X3M samt
Radio Suomi, de tre sista tillhörande Finlands Rundradio (YLE).(Ray
Grönberg, Norrtälje)
Osäkert
för SR-anställda när bolag tar över
Sveriges Radio har satt upp som mål att fler program ska göras
av produktionsbolag. Redan nu produceras bland annat programmen Flipper
och Roll on av produktionsbolag utanför SR. Som ett led i att
öka antalet program som görs av externa bolag har SR-ledningen
beslutat att programmet Kropp & Själ, som tar upp hälsofrågor,
nu ska göras av ett produktionsbolag. Redaktionen tycker valet
att låta ett produktionsbolag göra Kropp & Själ
är illa valt. De sitter i Vetenskapsredaktionen lokaler i Uppsala
och samarbetar intimt med deras nyhetsredaktion och Ekot. Redaktionen
har fått indikationer på att de kan få jobba vidare
med programmet efter nyår, men då som anställda i
ett produktionsbolag. Kropp & Själs reporter Peter Lindström
anser beslutet att lägga ut programmet är ”kosmetika”.
Det kan inte öka mångfalden om jag börjar jobba i
ett produktionsbolag. Lyssnarna bryr sig inte om vem som betalar min
lön, säger Peter Lindström. (Journalisten)
Community
Radio - Brittisk närradio växer ytterligare
Mediemyndigheten har nu gett ytterligare 18 femåriga sändningstillstånd
för den nya Icke-kommersiella lokala radion i Leeds, Oldham,
Tameside, Stockport, Salford, Birmingham (4 radiostationer i olika
distrikt), West Bromwich, Stourbridge, Wolverhampton, Belfast (två
stationer), Lisburn, Newry, Downpatrick och Banbridge. Diane Reid,
chef för Community Media Association säger In the Year of
the Volunteer, we celebrate one of the fastest growing areas of volunteering
– Community Media. With 48 Community Radio stations across the
UK and more to come, communities have new opportunities to get involved
in a new form of broadcasting that unlocks the enthusiasm and potential
of individuals to create positive social change
Belgisk
högerextrem radio stoppad i Ryssland
Vlaams Belang, det högerextrema politiska partiet som
sänder det kontroversiella radioprogrammet ”Svart eller
vitt” säger att man diskuterar med ett antal lokala FM-stationer
i Flandern om sändningar på söndagseftermiddagarna.
Hittills har programmet varje vecka sänts via en kortvågssändare
i Ryssland, men de ryska myndigheterna har stoppat sändningarna
sannolikt efter den belgiska regeringens påtryckningar. Tidigare
försökte Vlaams Belang sända på digital mellanvåg
(DRM) i Storbritannien och Tyskland men stoppades när myndigheterna
där insåg vad programmen skulle innehålla. F.n. sänds
programmen via partiets webbplats med live streaming och podcast.
(Radio Netherlands)
Radio
och tv
Sändningar
av radio och tv kan öppnas för alla
PTS vill öppna marknaderna för överföring av marksänd
TV och radio för konkurrens. PTS skickar idag sina förslag
på skyldigheter för Teracom på marknaderna för
överföring av nationell ljudradio och TV via marknät
för samråd med Europeiska kommissionen. PTS förslag
till ett beslut före årsskiftet innebär bland annat
att Teracom blir skyldigt att på rimlig begäran erbjuda
såväl fysiskt tillträde till sitt nät som en
grossistprodukt för tillträde på marknaden för
överföring av digital TV via marknät. Syftet med PTS
förslag på skyldigheter är att ge andra bolag tydliga
och rättvisa villkor för att använda Teracoms marknät
för att överföra TV och radio, och därmed öppna
dessa monopolmarknader för konkurrens. http://www.pts.se
SR-chef
rasar mot SVT:s hemliga Nobelsamarbete
Avslöjande om att SVT åtar sig att producera och sända
Nobel Medias sponsringsfilmer för tre miljoner kronor har väckt
starka känslor i public service-leden. Vetenskapsradions chef
Lena Nordlund rasar mot SVT:s roll som produktionsbolag åt Nobel
Media. Vi visste inte alls om det, säger Nordlund. Jag tycker
att det låter underligt att man som public service bolag ska
ha ett sånt här avtal om man ska bevaka Nobelpriset.
(Resume)
Handbok
om public service publicerad av UNESCO
FN-organet UNESCO har i dagarna publicerat Public Service Broadcasting:
A Best Practices Source Book. Handboken är avsedd för
såväl medieproffs, beslutsfattare, studenter och allmänheten
och skall ge information om centrala frågeställningar som
rättsliga och finansiella frågor, regelsystem för
public service radio och tv (PSB). Det kan handla ämnen som redaktionell
frihet, universalitet, självständiga finansieringsformer,
tydlighet, trovärdighet och representativitet samt opartisk information,
utbildning och upplysning. PSB is an essential instrument to ensure
plurality, social inclusion and to strengthen the civil society. In
this sense the mission of the PSB lies in the heart of sustainable
development, because it empowers people to take informed decisions
vital to their own development. säger Abdul Waheed Khan,
UNESCO:s biträdande direktör för Communication and
Information. Handboken går att ladda ner på http://www.unesco.org
Ny
regering, ny mediepolitik i Norge:
-
Trond Giske får ansvaret för mediepolitiken
Som många väntat blev socialdemokraten Trond Giske
kultur- och kyrkominister i den nya rödgröna norska regeringen.
Trond Giske, som har varit utbildningsminister i en tidigare s-regering,
är en av Arbeiderpartiets mest uttalade EU-motståndare.
Mediefrågorna hamnar i vissa delar också hos den nya kommunikationsministern
(samferdselsminister) Liv Signe Navarsete (senterpartiet).
Andra politiker med mediepolitiskt inflytande blir Kristelig Folkepartis
May-Helen Molvær Grimstad ordförande i Stortingets
familje- och kulturkommitté med Arbeiderpartiets Gunn Karin
Gjul som vice ordförande.
- Regeringen skärper reglerna för medieägande
Gränsen för en ägarandel i medieföretag höjdes
av den tidigare regeringen till 40 %. Detta kommer sannolikt att nu
ändras av den rödgröna regeringen. I sin regeringsförklaring
har man också lovat att föra en politik som motverkar en
för stark ägar- och maktkoncentration i medierna. Lagen
om medieägande skall ändras i enlighet med detta.
På medieområdet lovar regeringen också att
- föra en offensiv film- och biografpolitik, bl.a. en ökad
satsning på norsk film.
- bidra till att upprätthålla mångfalden i tidningsutgivningen
både i värdegrund, geografi och innehåll. Presstödet
skall ökas.
- bibehålla NRK som ett licensfinansierat, reklamfritt allmänradio-
och tv-bolag och för vidare NRK:s roll som förmedlare av
kultur, språk och nationell identitet. NRK:s regionala verksamhet
skall få goda utvecklingsmöjligheter.
Riksdagen bör få inflytande över filmavtalet
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet är
positiva till filmavtalet, men markerar i sin gemensamma filmpolitiska
motion att det inte är acceptabelt att riksdagen enbart får
besluta om ett redan färdigförhandlat avtal. Den nuvarande
processen innebär att den demokratiska förankringen av filmavtalet
är ytterst svag och att möjligheterna till insyn och inflytande
för riksdagens parter är mycket begränsade. Det naturliga
borde vara att riksdagen först beslutar om de yttre ramarna som
ett underlag för regeringens förhandling och att riksdagen
sedan informeras fortlöpande under förhandlingarna.
Överutbildning
inom kultur och media
Studenternas efterfrågan på utbildningar i media, konst
och turism är fortsatt stor, men ett år efter examen är
bara drygt en tredjedel etablerade på arbetsmarknaden. Obalansen
mellan utbudet och arbetsmarknadens behov har eskalerat. Det är
hög tid att fundera över hur utbildningarna är dimensionerade,
säger Thomas Furusten, utredare på Högskoleverket.
I en ny rapport konstateras att antalet utbildningsplatser inom kulturområdet
och upplevelseindustrin ökade med 42 procent 1998-2003. Motsvarande
ökning för övriga utbildningar var 22 procent.
Det är inte så konstigt att det blir så här
eftersom lärosätena får sina pengar utifrån
hur många studenter de lyckas rekrytera, säger Thomas
Furusten. Högskoleverket uppmanar lärosätena att stärka
sambandet mellan studier och framtida jobb. Den som är 18-19
år förväntar sig att vuxenvärlden har koll på
att man inte utbildar sig i onödan. Men så är det
inte och därför lurar vi ungdomarna, säger Thomas
Furusten. Den totala arbetslösheten bland utbildade inom konst
och media ligger enligt Saco på 22,3 procent. (Dagens Nyheter)
Intel
och Microsoft väljer HD DVD
Intel och Microsoft har anslutit sig till HD DVD-lägret i formatstriden
om nästa generation DVD-media och de två företagen
kommer att bli fullvärdiga medlemmar i HD DVD Promotion Group.
Microsoft hävdar att HD DVD erbjuder den högsta kvaliteten
och att det är den mest prisvärda och flexibla lösningen
för konsumenterna. En talesman för Intel säger att
man har goda förhoppningar om att kunna få se ett standardformat
på marknaden, och att det formatet är HD DVD. Även
de två ledande tillverkarna av DVD-spelare i Kina, Amoi och
Changhong, har uttryckt sitt stöd för HD DVD som standardformat.
(Datormagazin)
Film
och tv i Ipod
Nya Ipod har fått större färgskärm samt blivit
tunnare och lättare än föregångaren. En 60 GB-spelare
kan lagra upp till 15.000 låtar, 25.000 foton eller 150 timmar
videoprogram. I Sveriges startar priset för nya Ipod på
3.200 kronor inkl moms. Apple har skrivit ett distributionsavtal med
filmbolaget Walt Disney Co om att sälja samtliga avsnitt ur fem
populära teveprogram för 1,99 dollar per avsnitt. Bland
de fem programmen finns Lost och Desperate Housewifes. (Ny Teknik)
Emacen
död
Samtidigt som Apples visade upp allt det nya stod det också
klart att företagets sista produkt med klassisk katodstråleskärm
- Emac - gick i graven. E stod för Education. Det var ett önskemål
från amerikanska lärare att få en billig och bra
dator i början av 2000-talet. (Ny Teknik)
Nästan
en miljon svenskar finns inte!
Frågor om invandrares respresentation är ett flitigt förekommande
ämne i medieforskningen men de glöms bort som medborgare
i forskning om medier och demokrati. Mediestudenten Nahid Ayazi funderade
över vilka antaganden om medborgare och demokrati som ligger
till grund för medieforskarnas undersökningar. Hon fann
att invandrare med bristande språkkunskaper är en osynlig
grupp, både i mediernas rapportering och i forskarnas rapporter.
Ändå gör samhället stora insatser för att
informera just den gruppen. Istället bör enligt Nahid Ayazi
invandrargrupper få medel att själva informera om samhället.
Dessutom försvinner denna grupp i forskningen om medier och demokrati,
visar resultatet av analysen av artiklarna i boken. Medier och demokrati
som används i utbildningen på bl.a. journalisthögskolan
och som resulterat i C-uppsatsen Medieforskningens föreställda
medborgare. Kanske måste forskarna och medierna tänka om
i sina ansträngningar? Nahid Ayazi intervjuades i Vår grundade
mening i P1 20 oktober. Lyssna på webradio: http://www.sr.se/p1/vargrundademening/
Miljöpartist
startar mediekritisk folkrörelse
Grön Ungdoms språkrör Alexander Chamberland startar
en utomparlamentarisk mediekritisk organisation. Många är
trötta på mediernas nyhetsprioriteringar. De vill se mer
djupgående samhällsgranskning och mindre kändisskandaler,
börsbevakning och sensationella terrorangrepp, säger Alexander
Chamberland. Intresset för att arbeta med mediekritik är
stort. Redan nu har 60 personer anmält att de vill vara aktiva
i den mediekritiska organisationen, säger Chamberland. Organisationens
främsta syfte är att få upp mediekritik på den
politiska dagordningen genom opinionsbildning. Planen är att
starta i februari/mars 2006. Frågor som kan tänkas prioriteras
är en lagstiftning mot ägarkoncentrationen i media, mer
mediekritik i skolorna, införandet av en public service-tidning,
samt att ge presstöd till nättidningar, säger Chamberland.
Kontakt 0704-36 86 91
Riksdagskrav:
Migreringsfabrik till Kalmar län
Ljud, musik och kultur spelar idag och i framtiden en viktig roll
för Kalmar läns framtid. I Västervik pågår
ett omfattande utvecklingsarbete kring visan. Målet är
att bli ett nationellt centrum för det tonsatta ordets bevarande,
framförande och utveckling. Bland annat är ca 20 personer
avdelade för att under 2004-2005 lägga grunden för
ett nationellt arkiv för den litterära visan. Även
i Hultsfred (Rock City) förvandlar man framgångsrikt sin
lokala identitet till viktiga redskap för lokal, regional och
nationell utveckling. I Hultsfred finns sedan 2001 en kvalificerad
yrkesutbildning som arbetar med digitalisering av analoga medier,
ett flertal företag inom musikindustrin samt Svenskt rockarkiv.
Behovet av att säkerställa vårt gemensamma inspelade
ljudarv ställer krav på ett flertal åtgärder.
Bland annat behövs en nationell kartläggning göras
för att få en bild av omfattningen av den totala mängden
material. Därefter behövs en bevarandeplan för hur
ljudarvet ska säkerställas och prioriteras. För att
detta ska kunna genomföras krävs en nationell migreringsverksamhet
skriver tre socialdemokratiska riksdagsledamöter i en motion.
De vill att en sådan verksamhet med Statens ljud- och bildarkiv
som huvudman skall etableras i Västervik/Hultsfred. Även
i en vänsterpartimotion ställs liknande krav på en
"nationell migreringsfabrik" i norra Kalmar län.
Heta
diskussioner om kulturell mångfald i UNESCO
Unesco diskuterade vid sin generalkonferens i Paris förslaget
till en internationell konvention om kulturell mångfald. I princip
stödjer hela det internationella samfundet denna politiska viljeyttring
om behovet av ett rättsligt instrument till stöd för
kulturell mångfald. Sverige anser att förslaget till konvention
balanserar kulturella intressen och handelsintressen. USA bedömer
dock att konventionen inte är förenlig med vissa andra internationella
instrument, exempelvis handelsreglerna i WTO. Jag kan bara beklaga
att det inte gått att uppnå total enighet i en fråga
som är av genuint intresse för tolerans och ömsesidig
förståelse av skilda kulturella uttryck och identiteter,
säger Leif Pagrotsky. Det har jag också tydligt framfört
till min amerikanska kollega, utbildningsminister Margaret Spellings.
Huvuddragen i konventionen om kulturell mångfald är att
konsolidera alla medlemsstaters rätt och skyldighet att föra
en nationell kulturpolitik till stöd för den kulturella
mångfalden samtidigt som den verkar för ett aktivt internationellt
kulturutbyte och allas tillgång till den kulturella mångfalden.
Konventionen erkänner också att kulturella varor och tjänster
inte bara har ett ekonomiskt värde. En stor del av konventionen
rör internationell solidaritet till stöd för utvecklingsländerna.
Dagens utmaning: "TV3 ska återupplivas som en
kvalitetskanal" (Anders Knave gör sin första tv-mässa
i Cannes som ny programchef för TV3 /ZTV och uttalar sig i Resumé).
Webbtips:
En omfattande och användbar lathund om kultur och media:
http://www.filmstockholm.se/pedagogik/pdf/media_lath_25sept.pdf
Community
Media Association arbetar med brittisk lokal icke-kommersiell radio
och tv och har över 300 medlemsorganisationer. En ny webbplats
finns nu på http://www.commedia.org.uk/
Månadens
citat
Local community media projects give people the security and confidence
in making changes in their lives (Ivan Lewis M.P. brittisk parlamentariker)
Evenemangstips:
Öppna kanalen på Tekniska museet
Onsdagen 2 nov 2005 kl 17-20 arrangerar Öppna Kanalen tillsammans
med Tekniska museet en kväll där alla föreningar i
Öppna Kanalen i Stockholm kommer att visa 5 minuter av sitt bästa
TV-program. Det blir ett par timmars tittande och mycket socialt mingel,
där alla är välkomna. Museet bjuder på kaffe
och smörgås. Fri entré. Kontaktperson Nils Olander
08-450 56 80, 073-9991377 http://www.tekniskamuseet.se/templates/Page.aspx?id=3300
Sveriges
DX-Förbund på Hobbymässan
kommer att ha aktiviteter bl.a. visas det senaste vad gäller
DRM. Plats: Frescatihallen Stockholm (T-Universitetet) 4-6 november.
Öppet fred/lördag 10-18, söndag 10-17. http://www.sdxf.org