Snabbsök
i samtliga nyhetsbrev sedan 1998
Ledaren:
FRI-TV – FÖR VEM?
26 intressenter har sökt nya tillstånd för marksänd
digital-tv. Dessutom räknar man med att det tillkommer ansökningar
från lokal-tv-kanaler. Kulturministern kan dock endast erbjuda
tillkommande utrymme för ett par kanaler. Bland de som vill sända
”fri-tv” d.v.s. okodat finns tunga aktörer som TV4,
MTG och Shipstedt. Dessa kommer inte att tjäna pengar på
enbart reklam i dessa fria kanaler utan det handlar om att använda
kanalerna som draghjälp åt sina betalkanaler i samma digitala
marknät.
Om nu regeringen
vill lägga kulturpolitiska aspekter på den framtida programplattformen
så kan den förstås att ge prioritet åt intressenter
som kan erbjuda ett utbud som är både lokalt och regionalt
producerat och även har tonvikt på det nordiska/europeiska.
Inte mer av samma soppa således. Dilemmat är förstås
att flertalet av de intressenter, som kan erbjuda alternativ till
det angloamerikanska utbudet, inte har de finansiella muskler som
mediekoncernerna har. Inte heller har man råd att städsla
en f.d. minister som lobbyist.
Innan man kan få sändningstillstånd kräver staten
att ekonomiska resurser finns. Detta är förstås inget
problem för ”de stora grabbarna” att visa upp. För
de lokala och regionala aktörerna är problemet att man har
svårt att samla intresserade organisationer (kommun, företag
och föreningar och högskolor) bakom sig innan man fått
ett sändningstillstånd. Tillståndet blir det viktigaste
kapitalet. Detta kapital skall staten förstås inte skänka
bort till de som redan dominerar mediesfären i Sverige.
TELEVISION
STATEN
TAR KONTROLL ÖVER MARKSÄNDA DIGITALNÄTET I NORGE
Norges televisjon (Ntv) var den enda sökande till Samferdselsdepartementet
för koncessionen för det marksända digitalnätet.
Ntv hos satsar på en mycket offensiv utbyggnad av det digitala
marknätet med start hösten 2006. Redan från början
räknar Ntv med att ha 20-25 betal-tv-kanaler på plats.
Dessutom 10-15 radiokanaler. Senare räknar man med ytterligare
ca 20 tv-kanaler. 2008 skall marknätet skall vara rikstäckande.
Bolaget delas upp i två delar. Ntv skall vara neutral operatör
av plattformen och ha det tekniska och operativa ansvaret för
utbyggnad, lansering och drift. NtvII skall hantera betal-tv-verksamheten
och säkra konkurrensen mellan tv-bolagen genom att tillhandahålla
distribution på icke-diskriminerande villkor. Även andra
betal-tv aktörer kan etablera sig på plattformen efter
att det analoga sändarnätet släckts. Delningen av Ntv
sägs skydda själva plattformen och distributionen av public
servicekanalerna mot ett ev. finansiellt fiasko i betal-tv-verksamheten.
För att stimulera konkurrensen kommer Ntv nyttja öppna erkända
standarder för marknaden av mottagarutrustning o.d.
Ntv II skall erbjuda ett brett utbud av betal-tv som skall med attraktiva
priser konkurrera med satellit-, kabel- och bredbands-tv. I det nya
programpaket i digitalnätet ger Ntv också utrymme för
att HDTV där MPEG-4-tekniken blir en ekonomisk förutsättning.
Övergången från det analoga sändarnätet
till ett nytt digitalt marknät skall ske regionvis (Norge är
indelat i elva regioner). Marknätet skall också ge lokal-tv
utrymme tillsammans med en Åpen kanal (öppen kanal)
heter det i ansökan från Ntv.
Ntv som ägs med en tredjedel var av NRK, TV2 och Telenor
Broadcast. (Denna konstellation skulle i Sverige motsvara SVT,
TV4 och Teracom). Digital-tv-bolaget Boxer i Sverige är kritisk
till digital-tv-utvecklingen i Norge. Boxer-chefen Crister Fritzson
tror att konsumenterna förlorar på att Telenor har fått
en roll i Ntv. Boxer förhandlade tidigare med Ntv om ett delat
ägarskap. I det den bolagskonstruktionen skulle Boxer ha stått
för betal-tv-verksamheten. Samtalen sprack emellertid när
TV2-gruppen och NRK valde Telenor Broadcast. Fritzson menar att Telenor
kommer att bli helt dominerande i alla marknader. I vilket som helst
EU-land hade detta vara en otänkbar situation menar han. (Kampanje)
26
AKTÖRER SLÅSS OM ETT PAR NYA KANALER I SVENSKA DIGITALNÄTET
I tidigare nyhetsbrev skrev vi om att alla nuvarande sändningstillstånd
i det marksända digitalnätet går ut vid detta årsskifte.
De sändningstillstånd, som regeringen nu utlyst och Radio-
och tv-verket skall bereda ansökningar för gällde enbart
för rikstäckande sändningar. Jag tar nu ett initiativ
för att få fram ett bredare utbud och fler gratiskanaler,
säger kulturminister Leif Pagrotsky. Förhoppningsvis kan
det här också stimulera utvecklingen av nya, spännande
tjänster. Dagens Industri AB, Eurosport SA, Sport-Expressen
och TV 4 AB har sedan tidigare ansökt om nya eller utökade
sändningstillstånd. Regeringen överlämnar nu
dessa ansökningar till Radio- och TV-verket för att de ska
tas med i verkets prövning.
34 ansökningar
om nya tillstånd att sända digital marksänd TV har
nu inkommit från 26 olika programföretag till Radio- och
TV-verket. Bland de sökande finns såväl etablerade
programföretag som nya intressenter. Även flera utländska
programföretag har ansökt om tillstånd. Alla som redan
sänder vill fortsätta och dessutom har vi fått in
många nya ansökningar, säger generaldirektör
Björn Rosén i en kommentar. En trend är att de redan
etablerade programföretagen söker tillstånd för
att starta fler kanaler, s.k. nischkanaler, i marknätet. Nära
hälften av de 67 kanaler som ansökt om sändningstillstånd
i det digitala marknätet kommer att nekas tillstånd. Det
är helt enkelt fysiskt omöjligt att få plats med alla
kanaler. Vi räknar med att kunna ta in 1-3 nya, men där
går gränsen som det ser ut just nu, säger Linus
Fredriksson på Radio- och tv-verket till tidningen Dagen. Samtliga
kanaler som sänder i digitala marknätet i dag har sagt att
de vill förlänga sina tillstånd. Och enligt Linus
Fredriksson har de befintliga kanalerna goda chanser att få
fortsätta sända. De har ju den fördelen att de
har visat att de uppfyller de tekniska och ekonomiska kraven. Men
det är regeringen som fattar besluten och de är fria att
göra som de vill, säger han.
Radio- och TV-verket ska senast 21 november 2005 lämna förslag
till regeringen om vilka tv-kanaler som ska få sändningstillstånd.
Bland de i sammanhanget nya aktörer som sökt tillstånd
kan nämnas Storstads-TV (Aftonbladet), National
Geographic Channel och Öppna Kanalen Sverige (Riksförbundet
Öppna Kanaler). En helt ny aktör på tv-området
är Axel och Margareta Ax:son Johnsons stiftelse för
allmännyttiga ändamål, som bland annat ger ut
tidningen Axess,. VD Kurt Almkvist förklarar enligt Dagens Industri
stiftelsens tv-projekt så här: Vi anser att tv-program
med allmännyttig prägel i enlighet med den tredje uppgiften
behövs i Sverige. Noterbart är också att Rupert
Murdochs Fox News, som anses stå Vita Huset nära, vill
ha en egen kanal (idag sänder man 18 tim/dygn genom TV8). Lista
på alla sökande: http://www.rtvv.se
RIKTIG
LOKAL-TV HAR NU CHANSEN I MARKNÄTET
Dörren ännu inte stängd för ansökan om lokala
tillstånd i marknätet. Tillstånden för de lokala/regionala
sändningarna har inte utlysts. Men eftersom även innevarande
sådana tillstånd går ut vid årsskiftet kan
nya aktörer, som är intresserade att sända lokalt/regionalt
i marknätet 2007-2008, ansöka direkt till regeringen den
närmsta tiden. Här är den tidigare inlämnade ansökan
från Öppna Kanalen i Göteborg fortfarande
aktuell liksom en till Radio- och tv-verket nu inkommen ansökan
från Öppna Kanalen i Växjö. Fler lokalt
förankrade lokal-tv-stationer rapporteras förbereda ansökningar
om lokala/regional tillstånd och därmed konkurrera om utrymmet
bl.a. med de som avser att sända ”rikstäckande”
lokal-tv.
F.D.
NÄRINGSMINISTER LOBBAR FÖR MTG I MARKNÄTET
MTG bjuder på billiga boxar mot mer utrymme i marknätet.
Enligt Resumés källor förhandlar regeringen och MTG
om en uppgörelse. Enligt samstämmiga branschkällor
förs diskussioner mellan Kulturdepartementet och MTG om en bytesaffär:
MTG får tillstånd för minst två fri-tv-kanaler
som kan fungera som "inkastare" till koncernens betalkanaler
i Boxer och på den egna Viasatplattformen. I gengäld erbjuder
sig MTG att subventionera billiga zapboxar. Det är ingen stor
investering för MTG. För Pagrotsky ger affären bl.a.
fördelen att väljarnas missnöje med tvångssläckningen
mitt i valrörelsen dämpas. För MTG innebär en
sådan lösning att man kommer åt andra- och tredje-tvn
i de hushåll som har Boxer, Canal Digital eller Viasat på
första-tvn. I motsvarande mån reduceras Boxers roll i marknätet.
Enligt uppgift har Jan Steinmann värvats som konsult till MTG
för att bland annat vinna spelet om marknätet tillsammans
med Stenbecksfärens rådgivare Björn Rosengren
(Resume)
KRISTEN
TV-KANAL VILL SÄNDA DIGITALT
En av de ”nya kanaler” som ansökt är den kristna
Kanal 10. Kanalen sänder sedan i februari via satelliten Sirius
och har uppskattningsvis omkring 20.000 tittare i veckan. En plats
i det digitala marknätet skulle innebära att alla i hela
landet kunde se våra sändningar helt gratis. Det skulle
vara ett fantastiskt steg för oss, säger Tommy Josefsson,
vd för Eagle Nest Productions, bolaget som står bakom kanalen.
Hur stora chanserna är att Kanal 10 får en av de åtråvärda
platserna i marknätet är svårt att säga. Man
måste vara realistisk och inse att många av de vi konkurrerar
med har helt andra ekonomiska förutsättningar. Men vi vill
inte sända hela dygnet och hoppas på en bra lösning
där vi kan dela sändningstiden med någon annan,
säger Josefsson. (Dagen)
KAN
DIGITAL-TV HOTA TIDNINGARNA?
Annonsmarknaden omsätter ca 16 miljarder kr om året i Sverige.
Experternas åsikter om hur den snabba digital-tv-utvecklingen
påverkar annonsmarknaden på några års sikt
går isär. Många talar om en boom för reklam-tv
på dagstidningarnas bekostnad. I dag står tv för
24,9 procent av den svenska annonsmarknaden. Dagspress är fortfarande
Sveriges största annonsforum med 51,5 procent av den traditionella
marknaden. Jämför man med våra nordiska grannländer
har tv en relativt stark ställning i Sverige. Men sett till övriga
Europa är Sverige knappast något stort tv-land. I Italien
är situationen den omvända: där är det tv som
har halva annonsmarknaden medan tidningarna får nöja sig
med drygt 20 procent. Och även i länder som Tyskland och
England, där tidningar har en mycket stark ställning, står
tv för 27 respektive 32 procent av annonsmarknaden. Med internationella
mått mätt är tv:s andel av reklammarknaden verkligen
liten i Sverige. Jag tror tv:s andel kommer att närma sig
en Europanivå på 30 procent de kommande 3–4 åren,
säger Johan Eidmann, tv-analytiker på medierådgivaren
Bizkit. Han får delvis medhåll från Marie Nilsson,
vd för Mediavision. Det finns en slags logik som säger
att tv:s andel av annonsmarknaden kommer att öka till 26–27
procent som i resten av Nordeuropa, förutsatt att vi har samma
beteende som idag, säger hon.
Enligt
Nilsson beror tv:s tillväxt delvis på hur mycket internetanvändandet
ökar i framtiden. Digital-tv-övergången medför
att allt fler hushåll får fler reklamkanaler i sina tv-rutor.
När nedsläckningen av det analoga tv-nätet är
klart väntas exempelvis andelen hushåll med Kanal 5 och
TV 3 ligga på 80-90 procent, jämfört med knappt 70
procent i dag. Dessutom lanseras dussintals nya nischkanaler just
nu, delvis till följd av de växande distributionsmöjligheterna.
Dessa kanaler, som TV4 Fakta och Sport Expressen, har som affärsmodell
att gå runt på både reklam och betal-tv-intäkter.
Men själva tv-tittandet väntas inte stiga dramatiskt från
genomsnittet på drygt 150 minuter om dagen. Istället är
det reklam-tv:s andel av marknaden som väntas skapa tillväxt.
Digital-tv ökar nog inte tv-tittandet. Men det ökade
utbudet gör att reklam-tv tar stora andelar från public
service. I slutänden innebär det ökade annonsintäkter
för tv-marknaden totalt sett, säger Johan Eidmann.
I dag
har SVT en tittartidsandel på cirka 40 procent. Men bland den
delen av befolkningen som har någon form av tv-abonnemang (kabel,
satellit eller tv-box) är SVT:s andel 35 procent. SVT kommer
att fortsätta förlora andelar, säger Marie Nilsson.
Om hennes prognos stämmer ökar värdet på reklam-tv:s
annonsintäkter med 300 – 500 miljoner kronor på 3
– 4 års sikt. Stämmer Eidmans prognos handlar det
om närmare en miljard kronor i nya reklamintäkter. Båda
är noga med att betona att intäkterna från betal-tv
väntas öka med betydligt mer än intäkterna från
reklam-tv.
Både
Nilsson och Eidman tror att dagspressen är den stora förloraren
på annonsmarknaden. Karl Erik Gustafsson, professor i massmedieekonomi
vid handelshögskolan i Jönköping, tror inte att tv:s
andel ökar överhuvudtaget de närmaste åren. Jag
tror tv ligger på ungefär samma marknadsandel 2008 som
idag. Tv-sektorn kommer att växa, men det kommer den göra
tack vare betal-tv, säger han. Han tror att SVT:s nya kanaler,
samt rena betal-tv-kanaler, kommer att stävja tillväxten
för tv-reklam. Att landsortstidningarna skulle förlora på
digital-tv håller han inte med om. I Norden är landsortspressen
mycket stark, både när det gäller detaljhandel och
varumärkesannonsering. Jag tror inte tv kommer att konkurrera
med tidningarna på hemmaplan. (Svenska Dagbladet)
DIGITAL-TV-PIONJÄR
KRÄVER SKADESTÅND AV KOMMUN
Kenth Fransson och hans företag Kenbi Media/TV Gotland
kräver skadestånd av Gotlands kommun. Han anser att kommunen
utan tillstånd har använt hans affärsplan för
att få igång lokala digital-tv-sändningar på
ön och att man genom detta gjort sig skyldig till obehörigt
utnyttjande av företagshemlighet. Kenth Fransson har i flera
år arbetat för att få igång lokala sändningar
i digital-tv. Så började GIP, Gotland Interactive Park,
som vänder sig till studenter och forskare vid högskolan
på Gotland och till lokala företag, med ett projekt som
kallas Gotlandskanalen i det marksända digitala nätet. Tanken
var att Kenth Fransson skulle vara med i projektet och där använda
och utveckla sin affärsidé. Men det blev inget samarbete.
Däremot anser Kenth Fransson att hans affärsplan utnyttjats
i den ansökan om sändningstillstånd som regeringen
snart ska besluta om.
Hans ombud, advokat Torsten Bäckstrand, skriver nu till kommunstyrelsen
och påpekar att användandet av affärsplanen innebär
att GIP gör sig skyldig till obehörigt angrepp på
den företagshemlighet som affärsplanen utgör. Affärsplanen,
som den dåvarande regionala utvecklingsenheten fått kännedom
om innehåller sådana uppgifter som är skyddade genom
lagen om skydd för företagshemligheter. Uppgifterna var
lämnade i förtroende och avsedda att hållas hemliga.
(Gotlands Tidningar)
LANTBRUKARNA
FÅR DIGITAL-TV
Canal Digital har upprättat samarbetsavtal LRF, som innebär
att svenska lantbrukare får möjlighet att se på digital-TV
via parabol. 160.000 LRF-medlemmar kommer att få erbjudande
om att ta emot digital-TV-sändningar i upp till tre av hushållets
TV-apparater till ett förmånligt pris. Förutom Canal
Digitals erbjudande om digital-TV kan LRF:s medlemmar nyttja parabolen
för internetuppkoppling via satellit från leverantören
Swepet Satellit. Behovet av en snabb internetuppkoppling ökar
i takt med att många myndighetskontakter sker via nätet
och därför är en satellituppkoppling ett lämpligt
alternativ. Digital-TV är nu högaktuellt då nedsläckningen
av det analoga marknätet inleds och därmed drabbas många
hushåll utanför tätorter och glesbygd. Samarbetet
med LRF innebär att vi kan etablera en relation till en stor
målgrupp. Det ger oss en chans att föra fram parabol som
ett utmärkt val eftersom det både är framtidssäkert
och en av de bästa lösningarna för glesbygden där
kabel-, bredbands- och marknätstäckningen varierar,
säger Jarl Söderman, VD Canal Digital Sverige.
STATEN
KAN SUBVENTIONERA DIGITAL-TV FÖR FATTIGA I FINLAND
Kommunikationsminister Susanna Huovinen, som just nu driver frågan
om telekonsumentskydd, säger till tidningen Helsingin Sanomat
att hon inte utesluter ett statligt stöd för att också
fattiga ska ha råd att skaffa en digitalbox till tv:n när
de analoga sändningarna upphör. (Internytt YLE)
FRANSK SATELLIT-TV EXPANDERAR
TV5 Monde, den Internationella fransktalande satellitkanalen, avser
att utöka sitt nät, sin publik och sina utbildningsaktiviteter
under 2006-2009. Målet är att bli den främsta kanalen
i den fransktalande världen. Av TV5:s årsbudget om 9 miljoner
euro betalar Frankrike 84 %. Övriga intressenter är Belgien,
Kanada och Schweiz. Kanalen når 200 länder och 160 miljoner
hushåll. Bland annat planerar TV5 att utöka sina marksändningar
i Afrika och att öka användningen av undertexter för
att nå bortom den fransktalande publiken.( European Broadcasting
Union)
TV
SÅ IN I NORDEN
Att det blir svårare för oss att förstå
varandras språk, även mellan Sverige, Norge och Danmark
skriver Johan Örjes i en ledare i Hudiksvalls Tidning (c ). Ett
sätt att öka gemenskapen i Norden är genom tv. Det
borde vara en självklarhet att de möjligheter som digital-tv
innebär borde användas för att öka tillgången
till våra grannländers tv-program. De nordiska regeringarna
borde komma överens om att åtminstone de övriga ländernas
public service-kanaler fritt kunde ses av alla medborgare. Det skulle
inte bara vara en viktig insats för att sprida kunskap om varandras
länder och språk, utan också en viktig service till
alla dem som flyttar mellan länderna. Det borde vara självklart,
speciellt i Sverige och i Finland, att ge tillgång till varandras
tv-sändningar. Att se det som en självklar service i det
som ändå fortfarande är en speciell gemenskap över
gränserna. (Hudiksvall Tidning)
UNILEVER:
TV INTE DÖD, MEN SJUK
Den märkesvaruproducenten Unilever känd för bl.a. Lipton,
Becel, Knorr, Omo m.m. skär kraftigt i sin reklam-tv-budget.
Globalt använder nu Unilever 4,1 miljarder dollar på tv
vilket innebär en 20-procentig minskning på tre år.
Vice styrelseordförande Alan Rutherford säger att tv inte
är död men dock sjuk. Mediet går genom en förändring,
som innebär att annonsörerna omprövar hur de skall
använda tv i sin mediemix. (Financial Times /TV-Nyt).
65
MILJONER TV-TITTARE PER MOBILTELEFON 2010
Antalet mobiltelefonanvändare som abonnerar på tv beräknas
nå 65 miljoner I slutet av 2010 enligt en ny rapport från
Juniper Research. Större delen av kunder beräknas nyttja
strömmande media (56 %) men abonnemang på digitala tv-sändningar
ökar och blir störta delen 2012. Intäkter fram till
2010 beräknas öka till 7,6 miljarder dollar per år
från i år 136 miljoner dollar. Expertisen varnar dock
för att det finns stora problem på vägen. Utom i Sydkorea
så är fortfarande det mesta kvar på ritbordet. Först
gäller det att finna en standard och sedan hitta frekvensutrymme.
Det behövs också ett trovärdigt innehåll. Man
tror att mest nyttjade tekniska standard kommer att DVB-H, med en
tredjedel av alla användare I världen.(Radio Netherlands)
RADIO
INGEN
DIGITAL RADIO VIA MARKSÄNDA TV-NÄTET
När de analoga tv-sändningarna släcktes på Gotland
inleddes digitaliseringen av miljoner svenska hushåll. Det finns
dock inga radiosändningar i digitalboxarna, parabolerna eller
kabelnäten trots att systemen är förberedda för
digitalradio. Sveriges Radio är inte intresserat, berättar
Lennart Ivarsson, informationschef på Teracom. Vi har en
teknisk lösning för att få in digital radio i digital-tv-nätet.
Vi har haft en diskussion med Sveriges Radio. De har väl inte
tackat nej men just nu har det inte funnits något intresse för
att lägga in digitalradion i tv-utbudet.
Nu är det 10-årsjubileum för SR:s sändningar
i dab. Men jublet uteblir, få apparater har sålts och
bara några tusen lyssnar på dab till en kostnad av 400
miljoner kronor. Det skulle räcka med en fiberkabel under radiohusparkeringen
över till tv-huset i Stockholm, sedan kunde SR:s 15 digitalkanaler
snart höras i miljoner hem via alla nya tv-boxar, paraboler och
kabelnät. Men SR satsar hellre på fortsatta egna dab-sändningar,
enligt biträdande utvecklingsdirektör Karin Granström
eftersom radio via tv-nät inte fungerar i bil och blir för
dyrt. Där måste vi göra en avvägning av hur mycket
resurser som vi kan lägga på olika distributionsvägar.
Det är sändningen vidare från tv-huset som kostar
pengar och kostnaden måste relateras till hur mycket pengar
vi vill lägga på innehållsproduktion och program
som lyssnarna vill ha.
Enligt styrelseordförande Ove Joanson är dab den
enda digitalväg som kan ersätta dagens FM. SVT å sin
sida har tagit principbeslut om att finnas med på alla nya digitalvägar
från frimärks-tv i mobilen till skarp storbilds-tv, hdtv.
I Storbritannien når redan ett 20-tal radiokanaler miljoner
lyssnare via digital-tvnätet. Finlands Radio, YLE, har lagt ner
dab och sänder tio radiokanaler via digital-tv-nätet istället.
Det berättar Annika Nyberg, programdirektör på YLE.
Just nu så finns det plats för att också sända
radio. Vi har sedan tidigare också sänt analog radio via
tv-nätet så varför inte sända digitalradio via
det digitala tv-nätet? Bitr. enhetschef Åsa Finnström
på kulturdepartementet säger till Ekot att radiokanaler
kunde gett digital-tvboxarna ett mervärde, att inget hindrar
SR att söka tillstånd för sådana digitalsändningar,
men att radion inte visat intresse. (SR Ekot)
NÄRRADIO
OCH REKLAMRADIO PRÖVAR DAB
Under den gångna veckans mässa Digital Home har en av Stockholms
sex närradiokanaler, Radio Sydväst i Hägersten, och
ett antal reklamradiokanaler i Stockholm sänts ut med DAB-teknik.
Det var Teracom som ekonomiskt och tekniskt stod för sändningarna,
som kunde genomföras tack vare möjligheten för Radio-
och tv-verket att bevilja tillfälliga sändningstillstånd
(evenemangssändningar). Nuvarande radio- och tv-lag tillåter
annars inte att en lokal radiostation som sänder analogt på
FM samtidigt sänder digitalt.
MULTIKANALLJUD
I DIGITALRADION
Teracom AB och Svenskt DABForum har i samarbete med SR och Fraunhofer
Institut startat (tidsbegränsade) testsändningar till 19
oktober av multikanalljud i digitalradio (DAB). Testsändningarna
sker över kanal 12 A i Stockholm och syftar till att visa en
av många möjligheter som ligger i en digitalisering och
utveckling av radiomediet. Multikanalljud i digitalradio (DAB) kombinerar
den existerande ljudkodningen enligt MPEG Layer II med MPEG Surround.
Därigenom kan digitalradio (DAB) erbjuda s.k. 5.1-multikanalljud
och stereoljud i samma kanal. Ingen extra kanal behövs och ljudkvaliteten
påverkas inte.
DRM
AKTUALISERAD I RIKSDAGEN
Henrik S Järrel (m) har ställt en skriftlig fråga
om kulturminister Leif Pagrotsky är beredd att upplåta,
reservera, erforderligt utrymme för provsändningar med DRM-tekniken
inom angivna frekvensband och i övrigt lämna öppet
för att inte låsa sig vid enbart DAB-tekniken? I sitt svar
noterar kulturministern att det pågår ett intensivt arbete
runtom i världen med att ta fram nya digitala distributionstekniker
för radion. Det är en spännande utveckling som Regeringskansliet
följer noga och avsikten är att presentera en ståndpunkt
i frågan om digital radio före utgången av 2005.
När det gäller provsändningar med DRM-tekniken i de
frekvensband som anges i frågan så har ingen ansökan
lämnats och regeringen har hittills inte haft anledning att pröva
frågan. Generellt sett anser jag emellertid att det ska finnas
en öppenhet som gör det möjligt att pröva olika
sätt att distribuera radio och som stimulerar teknikutvecklingen
säger kulturministern.
FLER
VILL SÄNDA LOKAL DIGITALRADIO I LONDON
The Big L – den kommersiella radiostationen Radio London –
vill tidigt nästa år delta i de tester som nu inledas med
DRM på kortvågsbandet 26 MHz. I nyhetsbrevet 9 rapporterade
vi om WRN:s testsändningar i London. En tredje ännu inte
namngiven part skall medverka.
HD
RADIO STARTAR I BRASILIEN OCH TESTAS I SCHWEIZ
Det amerikanska digitalradiosystemet HD Radio (IBOC) som närmast
liknar det i Europa etablerade DRM skall testas i Schweiz. De första
HD Radio-sändningarna kan komma att höras redan i vår
på den första kommersiella privata radiostationen i landet;
88 Radio Sunshine, nära Luzern, som även sänder
via 12 slavsändare. I försöket kommer Broadcast Electronics
(BE) och iBiquity Digital Corporation medverka. Det som lockar Radio
Sunshines ägare är ekonomin och den analoga kompabiliteten.
Den bergiga terrängen och 100 kHz-bandbredden för FM-stationer
är särskilt utmanande. Om resultaten av testerna blir goda
Radio Sunshine att söka tillstånd för att permanent
HD Radio i Schweiz innan 2010.
Brasiliens
tre största radiobolag Radio Bandeirantes, Radio Globo
och RBS Group, startade HD Radio-sändningar 26 september.
Detta innebär att lyssnarna kan välja att på en och
samma mellanvågs- eller FM-frekvens välja om man vill lyssna
analogt eller digitalt. De stationer som sänder är Band
News FM och Radio Bandeirantes (840 AM) i São Paulo, CBN Radio
(FM) i São Paulo och Radio Tiradentes (1150 AM) i Belo Horizonte
samt Itapema FM och Radio Gaucha (600 AM) in Porto Alegre.
LICENSAVTAL
MED PUBLIC SERVICE SÄTTER FART PÅ HD RADIO
Corporation for Public Broadcasting and iBiquity Digital Corporation,
har träffat avtal om en grupplicens som påskyndar den digitala
övergången för mer än 800 mellanvågs- och
FM-stationer som tillhör den icke-kommersiella radion i USA.
Licensen täcker även kostnader förknippade med avancerad
teknik som multicasting och datacasting.
REKLAM
FÖR DAB-RADIO STOPPAD
I England har Advertising Standards Authority (ASA) nu förbjudit
marknadsföringen av DAB som hävdar att DAB ger ljud ”utan
förvrängning” och att systemet tar bort bruset. Detta
efter att lyssnare av Switchdigital hade klagat på
reklamen. Det påpekas i domen att ljudet faktiskt blir förvrängt
genom den digitala komprimeringen och att ljudet präglas av en
slags gurglande störning. ASA slår fast att reklamen är
vilseledande och lyssnarna inte tar emot ett kristallklart ljud. (Nettavisen)
SVERIGES
RADIO KLARADE INTE WEBBRADION
För många webbradiolyssnare fick systemet att braka samman.
En måndagskväll var det elitseriepremiär och Radiosporten
satsar rejält i höst och erbjuder alla matcher i sin helhet
via webbradio. Sveriges Radio har ett tak på 15.000 lyssnare.
Detta nådde man vid nedsläpp vilket gjorde att många
inte kom in på sidan. Till nästa match har man förberett
sig bättre och kan nu erbjuda mer bandbredd.
STÖRSTA
WEBBRADIOBOLAGET FUSIONERAR
Nordic Web Radio och Aller Digitale Media fusionerar i dag och blir
Aller Edge. Bolaget som primärt kommer ha verksamhet i Norden
kommer att omsätta 75 MSEK och ha ett 30-tal anställda.
Aller Edge skall jobba med utveckling av tvärmediala och multimediala
koncept, säger Joakim Jansson, VD på Aller Edge AB. Nordic
Web Radio har under lång tid levererat tjänster som ligger
utanför webbradio. Exempel på detta är Interaktiv
TV för norska TV2, bokradio via den egna DAB-koncessionen eller
webb-TV för BigBrother. http://www.nordicwebradio.com/
ÄLVKARLEBYS
FÖRSTA LOKALRADIO
I oktober startar Älvkarleby kommuns första närradio
- Folkradion. Segervrål från Skutskärs bandy, toner
från Byss-Calle-stämman och röster från kommunfullmäktige
är några saker som planeras sändas ut i etern. Det
ska vara en lokalradio med bara lokalt material, säger Anders
Edin, som tillsammans med Göran Olsson står bakom radiosatsningen.
Radiosändningarna kommer att utgå från Upplands låsservice
gamla källarlokal på Centralgatan i Skutskär. Alla
dagar mellan klockan 06-24 ska närradion sändas ut.
Anders Edin, känd folkpartist i Älvkarleby, har 14 års
erfarenhet av radio. Han var bland annat med och körde igång
närradion i Gävle på 80-talet. Vi hoppas att företag
och föreningsliv nappar på det här och använder
närradion, säger Göran som till en början finansierar
närradion med egna medel. Deras förhoppning är att
företag ska köpa reklamtid liksom att föreningar och
andra lokala organisationer ska köpa tid för att förmedla
information till kommuninvånarna. Sportreferat, inslag från
kulturella evenemang, lokala nyhetsinslag, musik, samt debatter från
kommunfullmäktige i Älvkarleby är några tänkbara
inslag. (Arbetarbladet)
NÄRRADIOVETERAN
HAR AVLIDIT
En sällsynt aktiv livsgärning avslutades när Rune Bagler
avled 15 september i en ålder av 70 år. När närradion
i Norrköping startade 1984 engagerade sig Rune Bagler snabbt
och tog på sig uppgifter som producent, programledare och tekniker
vid sidan om ordförande- och utgivarskapet av Radio Pingst och
som ordförande för närradioföreningen Radio Norrköping.
Rune var en glad och positiv person och hade en naturlig förmåga
att skapa sammanhållning och entusiasm för gemensamma målsättningar.
Radio Norrköping har i många år drivits som en osedvanligt
välskött närradioförening, som de senaste åren
har haft ett dominerande utrymme för olika invandrarföreningar
bl.a. hela sju olika latinamerikanska radioföreningar. Åtskilliga
skilda viljor har funnits i verksamheten men Rune har framgångsrikt
hållit samman verksamheten tack vare sin ekonomiska och tekniska
kompetens liksom med sin demokratiska grundsyn om en närradio
i yttrandefrihetens tjänst.
Film
FOLKETS
BIO ÖPPNAR DIGITALA BIOGRAFER
Med digitalt utrustade biografer i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Lund, Umeå och Västerås, med sammanlagt 10 salonger,
öppnas nu helt nya visningsmöjligheter. Vår satsning
handlar om att ge framför allt den nya svenska kort- och dokumentärfilmen
visningsmöjligheter som hittills varit mycket begränsade,
säger Bettan von Horn, som ansvarar för projektet. De allra
flesta av dessa filmer är digitalt producerade, och att konvertera
till filmkopior är oerhört kostsamt. Nu kan filmerna få
en helt annan spridning. Till Folkets Bios digitala nätverk knyts
nu även biografer utanför Folkets Biokedjan. Först
ut är Bio Arenan i Karlstad. Hela projektet har möjliggjorts
genom ett bidrag från Stiftelsen Framtidens Kultur. http://www.folketsbio.se
FOKUS
PÅ FILM - NY SVENSK FILMPOLITIK
Regeringens propositionen Fokus på film har överlämnats
till riksdagen. Här ges förslag om ansvaret för filmpolitiken
från 2006. Även vänsterpartiet står bakom propositionen.
Filminstitutet och branschen kan göra en offensiv och omfattande
satsning på svensk film. De ökade resurserna ger möjlighet
till en kvalitetshöjning inom hela filmområdet. Med över
en halv miljard kr årligen kommer vårt lands filmer kunna
hävda sig ännu bättre i den internationella konkurrensen.
Det är viktigt att kvinnor är representerade i filmprojekt
av olika slag, inte bara av rena rättviseskäl utan framförallt
för filmens vitalisering och utveckling, säger vänsterpartiets
Rossana Dinamarca. Barnfilmen gynnas fortsatt genom att det publikrelaterade
stödet utgår från första sålda biljett.
Filminstitutet får också i uppdrag att se över hur
produktionen av filmer på de nationella minoritetsspråken
kan stärkas.
Propositionen
innebär att filmavtalet, som helt nyligen träffats mellan
staten, filmbranschen och flera TV-företag, koncentreras till
stöd till svensk filmproduktion och vissa stöd till distribution
och visning av film i hela landet. Staten övertar finansieringen
av de filmpolitiska åtgärder som ligger utanför avtalets
ram, främst när det gäller det filmkulturella området.
I dessa delar bidrar staten med cirka 115 miljoner kr under 2006.
Totalt kommer insatserna till svensk filmpolitik att uppgå till
cirka 530 miljoner kr per år när systemet är fullt
utbyggt, varav 310 miljoner kr från staten. Åtgärderna
som kommer att ligga inom ramen för de statligt finansierade
insatserna omfattar bland annat stöd till regionala resurscentrum
för film och video, stöd till film i skolan, stöd samt
åtgärder för främjande av distribution och visning
av värdefull film. Den senare gruppen av åtgärder
omfattar till exempel stöd till visningsorganisationer och filmfestivaler,
arkivverksamhet, utlandsverksamhet samt stöd till film och video
för syntolkning och textning på svenskt språk.
I propositionen
föreslås att insynen i Stiftelsen Svenska Filminstitutets
verksamhet ökas genom att reglerna om handlingsoffentlighet görs
tillämpliga på all verksamhet vid Filminstitutet utom fördelning
av stöd enligt filmavtal. Filminstitutet kommer att få
ett nytt uppdrag att aktivt följa den digitala biografutvecklingen
(e-bio), främst när det gäller biografer på mindre
orter. Institutet får även i uppdrag att utarbeta en plan
för hur denna utveckling kan stödjas i hela landet på
ett kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart sätt.
Propositionen
redovisar även 2006 års filmavtal och inriktningen på
de filmpolitiska insatser som kommer att ligga inom ramen för
de statligt finansierade insatserna utanför avtalet. Avtalet
innebär en offensiv satsning på stöd till bland annat
svensk filmproduktion och till internationell lansering av svensk
film samt omfattar även ett nytt stöd till åtgärder
mot så kallad piratkopiering. Avtalet genomsyras av
ett tydligt genusperspektiv. Stödnivåerna till olika ändamål
inom avtalet, däribland stödet till kort- och dokumentärfilm,
ökar påtagligt enligt regeringen.
Allmänt
DANMARKS
RADIO TALAR INTE MED INVANDRARE
I nog med att DR vid årsskiftet tänker dra in de dagliga
nyhetssändningarna för flyktingar och invandrare. Nu visar
en undersökning av nyhetsbrevet Ugebrevet A4 Också att
de danska medier i stort sett aldrig använder invandrare som
källor i danskspråkiga nyhetssändningar. För
Radioavisen kl. 12 är exempelvis 98.6 % av inslagen utan invandrarkällor.
I TV-avisen kl 21 var invandrare bara med i 0,8 % av inslagen. TV
2 Nyhederne klarade sig bättre med 2.5 %.
Även om medierna om och om igen talar och skriver om integration
så gör man detta aldrig med invandrare som källor.
I Danmark talar man nämligen om invandrare, inte med. Inte heller
i medierna skriver tidningen Information. Venstres representant i
integrationsfrågor Irene Simonsen menar att medierna sviker
sitt uppdrag. ”Pressen har ikke noget at være stolt af”,
säger hon. (Radio-Nyt)
OPERA
BLIR REKLAM- OCH KOSTNADSFRI
Norska Opera är nu en helt reklam- och kostnadsfri webbläsare.
Enligt Opera Softwares vd Jon S von Tetzchner är det den ständigt
ökande användarbasen som har gjort det möjligt att
ta bort reklamen och licensavgiften, ett drag som han hoppas i sin
tur ska bidra till att webbläsaren får ännu fler användare.
Opera finns i 20 olika språkversioner och kan hämtas hem
från http://www.opera.com
(Datormagazin)
IHOPRULLBAR
BILDSKÄRM
En fullt fungerande prototyp till en bildskärm som går
att rulla ihop och som ska kunna visa text med en läsbarhet som
inte ligger långt efter vad gammalt hederligt tryck på
papper kan erbjuda, visade Philips upp på IFA-mässan i
Berlin. Readius uppges vara den första prototypen i världen
till en funktionell elektronisk dokumentläsare som kan rullas
ihop som ett papper. Själva bildskärmen är 5 tum stor,
monokrom med möjlighet att visa fyra nyanser av grått och
har en upplösning på 320 x 240 pixlar. (Datormagazin)
BRANSCHEN
FÖRBEREDER SIG FÖR TVÅ OLIKA DVD-STANDARDER
Om de två konkurrerande lägren inte kan enas kring en gemensam
standard för nästa generation DVD-media, tänker Samsung
sätta ner en fot i vardera lägret och lansera DVD-spelare
som hanterar både HD DVD- och Blu-ray-formatet nästa år,
skriver Reuters. Samsung tillhör egentligen Blu-ray-lägret,
men Choi Gee-sung som basar för företagets konsumentelektroniska
division, säger till tyska Financial Times att man välkomnar
en gemensam standard, men att man kommer att lansera en lösning
som hanterar båda formaten om enighet inte nås, vilket
i dagsläget inte heller verkar vara troligt. (Uppsnappat)
Paramount Pictures är enligt New York Times det första av
de stora filmbolagen som nu har bestämt sig för att producera
DVD-filmer på båda formaten. Om inte mot förmodan
en gemensam standard tas fram.
BIBLIOTEKET
SÄGER NEJ TILL KVÄLLSTIDNINGARNA
Kvällstidningarna har blivit för dåliga och på
Lysekils bibliotek väljer man nu att sluta med Aftonbladet och
GT för att personalen tycker att journalistiken har förfallit.
Beslutet om att sluta köpa kvällstidningarna kommer efter
en tids interna diskussioner bland Sveriges biblioteksanställda.
Lysekilspersonalen är inte de första att fatta beslutet,
det är fler som anser att kvällstidningarna inte längre
kvalificerar sig för det utbud ett svenskt bibliotek ska ha.Enligt
Lysekils bibliotek har man mest fått positiva rektioner (TV4
Väst)
Lästips
LÄGESRAPPORT
OM HD FÖR TV OCH VIDEO
Tidskriften TM (Teknik & Människa) bevakar, analyserar och
informerar om den tekniska, produktionspraktiska och mediepolitiska
utvecklingen inom film, TV, video och multimedia. I TM 197 kan du
bl.a. läsa om: HD för TV och video – en lägesrapport.
2005 har utsetts till HD-året, det är nu som HD kommer
att slå igenom i stor skala både när det gäller
produktion och teknikinvesteringar. IBC kommer t.ex. att visa många
HD-utrustningar. Hans Hansson ger oss en lägesrapport för
både produktion och transmission. http://www.sfi.se/tm
OM
ÖPPNA KANALER I SVERIGE OCH USA
Virvlande virrvarr.
Repertoaren är omöjlig att få syn på om man
inte målmedvetet söker den. Vet till exempel alla schackintresserade
att där finns ett rikt utbud av schackprogram? I detta virvlande
virrvarr finns vid sidan av politik och religion en uppsjö av
kuriösa, roliga, allvarsamma och bara konstiga program om de
mest varierande ämnen. Mycket är anspråkslöst
på gränsen till tafatt men nästan allt är värt
att hitta den lilla publik som skulle uppskatta det de får se
om de bara visste att det fanns. Läs Leif Furhammars tv-krönika
i Dagens Nyheter om Öppna kanalen som har något för
alla.
http://www.dn.se
Access
for the Masses
Public-access television is TV's public square - a community outlet
for the civic minded, musicians, and even bonsai lovers. Reportage
om amerikansk public access tv i dagstidningen Christian Science Monitor:
http://www.csmonitor.com/2005/0923/p11s01-altv.html
FRITT
FRAM FÖR ANKOR I MEDIERNA
Det är inte på nätet man löper störst
risk att falla offer för myter, rykten och ankor utan i svenska
dagstidningar, som skär ner på redaktionell sakkunskap
och köper in material, i bulk från anonyma allt-i-allo-rewriters
på TT skriver Kjell Höglund i Journalisten. Som ett
av tre exempel nämner han den dagspressdrivna digital-TV-hypen:
läsare förleds att tro att digital-TV är det senaste,
och får köptips om pajiga plasmor och LCD-skärmar
som är lika ”framtidssäkra” som annonsbokningar
i ett printmagasin. Inte ett knyst om att vi redan i höst får
HDTV i Sverige, med dubbelt så bra bild som digital-TV, och
snart behöver helt andra boxar och HD-ready-displayer än
dem kvällsisarna tipsar oss om. Men det är klart, då
kan de ju köra krigsrubriker igen, nästa år, när
SVT ska sända fotbolls-VM i HDTV och den mediokratiska underklassen
fattar att den blivit bedragen.
Läs hela krönikan: http://www.journalisten.nu/kronika.aspx?Article_Id=9794