Snabbsök
i samtliga nyhetsbrev sedan 1998
ledare
Ettor och nollor i ett valår
Den digitala revolutionen torde vara oundviklig. När det gäller
nedsläckningen av det analoga nätet synes dock svenska statsmakten
ha gått för snabbt fram. Här kunde man istället
ha följt det brittiska exemplet och väntat tre år
till (se notis nedan). Enligt medierapporteringen från Gotland
handlar det inte om jubel i stugorna utan mer om besvikelse, irritation
och ilska i hushållen när man nu tvingar på dessa
en teknik och kanaler de aldrig bett om. En box, ny antenn, ytterligare
en fjärrkontroll och bilder som ”fryser” blir ingen
valvinnare för den sittande regeringen (även om två
av de borgerliga partierna var med och ställde till). Det är
en strategisk gåta hur socialdemokraterna kunde planera in en
sådan känsligt systemskifte i svenskarnas vardagsliv i
just ett valår. S kan dock trösta sig med att som Dagen
skriver idag: Den inflammerade frågan om digital-tv gör
bilden av borgerlig enighet en aning oskarp.
Leif Pagrotsky skall dock
inte lastas. Han fick ärva projektet av sina föregångare.
Det har sina rötter under Margot Wallströms tid då
marksänd digital-tv lanserades bl.a. med argumenten beställ
pizza och spela spel på tv:n (!). Den kommande digitalradion
blir dock en fråga som kulturministern nu får ta beslut
om (åtminstone om han inte väntar ett år) och förhoppningsvis
har han lärt sig något av statens fumliga hantering av
marksänd digital-tv under de gångna tio åren. Det
blir att lära sig många förkortningar; DAB, DRM, DVB-H,
DMB… Radio med finesser som rörliga bilder lär dock
inte bli en valvinnare.
radio
+ tv
Statens
stöd till kultur och medier 18 miljarder kr 2006
I budgetpropositionen för 2006 föreslås att riksdagen
godkänner att 694,8 Mkr går till mediepolitiska området.
Större delen av denna summa 507,1 Mkr går till presstödet
som ökar från 485 Mkr 2005. Stödet till radio- och
kassettidningar minskar från 152,3 till 126,4 Mkr. För
2006 föreslås att de tre public service-företagen
tilldelas 6.141,6 miljoner kronor från rundradiokontot. Av den
samlade medelstilldelningen utgör 200 miljoner kronor reformmedel.
På det kulturpolitiska området (dit filmstödet ännu
sorterar) föreslås totalt 5.991.900.000 kr vilket innebär
en ökning på 371,3 Mkr från 2005. Statens utgifter
är dock i praktiken det dubbla eftersom skatteutgifter måste
tas med i beräkningen d.v.s. nedsatt moms för böcker,
tidningar, biobesök mm samt andra subventionella åtgärder.
Skatteutgiften 2006 på kulturområdet beräknas till
5.164 Mkr. Största utgiftsposten är museerna 1.298,5 Mkr
följt av 874,7 Mkr till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens
Hus och Rikskonserter.
Stödet
för icke-kommersiell radio och tv lyser med sin frånvaro
I budgetpropositionen avsätts inga medel eller aviseras andra
åtgärder till stöd för icke-kommersiell lokal
radio och tv i Sverige. Dock erkänner regeringen att frågan
är viktig och avser att fundera vidare: En av de stora utmaningarna
i det moderna medielandskapet handlar om att främja en mediemarknad
där det finns utrymme för mångfald, till både
innehåll och ägande. Närradio och lokal-TV är
viktiga komplement till såväl radio och TV i allmänhetens
tjänst som kommersiell radio och TV. De icke-kommersiella medierna
är viktiga för demokrati, yttrandefrihet, mångfald,
föreningsliv och integration eftersom de möjliggör
för olika intressen och åsikter att göra sig hörda
i samhällsdebatten. En fortsatt fördjupad analys av området
och förutsättningarna för de icke-kommersiella medierna
kommer att göras under 2006.
Hot
mot lokal radio och tv i danskt medieavtal
Sammenslutningen af Medier i Lokalsamfundets (SAML) frågar
sig om Danmark är på väg mot ett italienskt tillstånd
på medieområdet. Nok er Brian Mikkelsen ikke Berlusconi,
men hvis Brian Mikkelsens udkast til et nyt medieforlig bliver vedtaget
er vejen åbnet for, at Kulturministeren har kompetencen til
administrativt at fastlægge betingelser for salg af radio- og
tv-sendetilladelser og de tilhørende frekvenser til de pengestærke
internationale mediekonglomerater, menar SAML.
SAML
uppmanar kulturministern att utforma en självständig lagstiftning
för de icke-kommersiella medierna, som säkrar utrymme för
public access och därmed också säkrar medborgarnas
yttrandefrihet i lokalmedierna. SAML kritiserar också förslaget
till medieavtalet som innebär att lokal-tv hänvisas till
förmiddagstid och att must-carry-förpliktelserna tas bort.
Dessa icke-kommersiella radio- och tv-kanaler kommer inte att få
en genom lagstiftning säkrad egen frekvens i alla kommuner. Om
det framlagda förslaget till avtal godkänns blir vi helt
i händerna på kulturministerns gottfinnande. Vi kommer
inte att veta när vi skall sända, på vilka frekvenser
och vilka de ekonomiska förutsättningarna blir säger
Bård Hornekær från SAML.
television
Nya
tillstånd hastigt utlysta för marksänd digital TV
Med osedvanligt kort varsel har regeringen nu beslutat utlysa tillstånden
i det digitala marknätet. Radio- och TV-verket tar emot ansökningar
senast 3 oktober 2005. De sökande ska bl.a. redogöra för
sina tekniska och ekonomiska förutsättningar för att
sända TV samt ha en programförklaring. Därefter ska
verket ge regeringen ett motiverat förslag till hur tillstånden
ska fördelas bland de sökande. Sedan fattar regeringen beslut
om vilka som ska få sändningstillstånd från
kommande årsskifte. Idag har tjugo programbolag sändningstillstånd
för sammanlagt 33 kanaler. http://www.rtvv.se
Säger
nej till statens digital-tv
Johan Jakobsson var folkpartiets representant i digital-tv-kommittén,
där han och moderaternas Ola Karlsson motsatte sig marksänd
digital-tv. Samma dag som släckningen inleds tar Jakobsson upp
sitt motstånd: Skaffa inte statens digital-tv om ni inte
måste. Teknikutvecklingen gör marknätet överspelat
om bara några år. Problemen kan göra att regeringen
ställer in släckningen. Jag antar att en borgerlig regering
om ett år avblåser släckningen. Det tror inte
kulturdepartementets pressekreterare: Jag tvivlar på att
han talar för hela alliansen. Halva alliansen, alltså centern
och kristdemokraterna, har varit med och bestämt om digital-tv
och släckningen. (Resume)
Ingen
skall lämnas i sticket när britterna släcker det analoga
nätet
Kulturminister Tessa Jowell har nu bekräftat att det analoga
tv-sändarnätet upphör stegvis under perioden 2008-2012.
För att garantera att ingen ställs utanför får
de som är 75 år eller äldre liksom handikappade gratis
utrustning och installation. Detta kommer att finansieras genom tv-licensmedel.
Mer om övergången: http://www.switchco.co.uk
Västra
Götaland föreslås få egen regional digital-tv
Sveriges regioner befinner sig i en unik mediepolitisk situation skriver
Mediekooperativet AMP – Associated Media Professionals
- och samarbetsgruppen för regional digital-tv. AMP föreslår
att Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen initierar
en samordnad ansökan om regionala digital tv-sändningar
över Västra Götaland. Digitala regionala tv-sändningar
skulle inte bara ge ”mjuka” fördelar, utan även
direkt kunna räknas hem som avgörande ekonomisk vinst. Vid
årsskiftet tar regeringen återigen beslut om de regionala
koncessionerna. Risken är stor att tillfället går
regionen förbi. AMP föreslår att samtliga politiska
partier i Västra Götaland tar ett samordnat initiativ för
en länsägd regional tv-kanal, eller stöder det alternativ
som redan finns tillgängligt i Göteborg.
AMP menar att det som sker på det lokala eller regionala planet
är ofta mer intressant för innevånarna än mycket
av det som bevakas av rikstäckande medier. Vidare kan man lätt
se vilken viktig informationskanal det skulle kunna bli för myndigheter
och organisationer på den lokala/regionala nivån. AMP
anser att den demokratiska principfrågan kring en öppen,
oberoende, icke-kommersiell tv-station är av största vikt.
Man beskriver också möjligheterna till regionala folkbildningssatsningar
och till sofistikerat forskningssamarbete liksom de arbetsmarknadspolitiska
och näringspolitiska vinster som skulle kunna åstadkommas
med en regional icke-kommersiell kanal. Också närings-
och kulturliv i regionen skulle kunna få en rejäl skjuts
framåt av en regional kanal.
Det finns redan en modell för hur en sådan kanal skall
kunna byggas upp enligt principerna för den sociala ekonomin,
och den kan göras självfinansierad inom ett par år.
En regional digital-tv-kanal skulle också i förlängningen
- utan några tekniska svårigheter eller investeringar
- kunna länkas samman med andra framtida regionala tv-kanaler
i landet för ett utbyte av program och idéer. Det finns
också ett viktigt beredskapsperspektiv att väga in. Vid
katastrofer eller viktiga trafikvarningar nås hela länet
med en enda sändning.
Västerås
vill sända egen marksänd tv
Västerås lokal-tv-kanal Öppna Kanalen sänder
sedan många år lokala kabelnäten medlemmars egen
produktion, nyheter på spanska och arabiska samt direkt från
kommunfullmäktige och Europarlamentet. Även sändningar
på teckenspråk är på gång. Nu vill man
nå alla hushåll och inte enbart de som har kabelanslutning.
Öppna Kanalen haruppmärksammat kulturminister Leif Pagrotsky
på att kommersiella aktörer kan komma att lägga beslag
på lokala frekvenser så att öppna demokratiska kanaler
inte får utrymme i det marksända nätet.
Miljarder
i potten för digital-tv-bolag
En marknad som kan vara värd omkring två miljarder kronor
står på spel när Sverige går över helt
till digitala sändningar. Totalt berörs 800 000 hushåll
som i dag endast tittar på SVT1, SVT2 och TV4 via det analoga
marknätet. Fyra distributionsformer slåss om kunderna:
Det nya digitala marknätet, satellit, bredbands-tv samt kabel-tv.
Boxer som har ensamrätt på att sälja digital-tv i
marknätet är det företag som växer snabbast. Under
första halvåret i år ökade antalet kunder med
75.000 och är nu uppe i totalt 450.000 vilket gör Boxer
störst på digital-tv. Boxer är en stor konkurrent.
De har en otrolig konkurrensfördel genom att vara ensamma i marknätet,
konstaterar Ulrika Hultgren, Canal Digital. En annan förklaring
är dock utbudet. Canal Digital erbjuder inte TV3 som ägs
av MTG, och Viasat erbjuder inte Kanal 5 med gamla band till Canal
Digital. Boxer har dock alla de fem stora tv-kanalerna. Boxer
har en fördel av en enkel teknisk lösning och av att kunna
erbjuda "the big five" som står för omkring 80
procent av allt tv-tittande, menar Marie Nilsson, Mediavision.
När
det gäller marknät och satellit är ett större
utbud den enda egentliga fördelen med digital-tv för tittarna.
Satellit ger betydligt större kapacitet än marknätet.
Både Canal Digital och Viasat ökar därför programutbudet
och kommer att snart kunna sända HDTV. Om marknät främst
konkurrerar med satellit så står kampen på samma
sätt mellan kabel-tv och bredbands-tv. Båda kan ge tittarna
betydligt fler finesser med digital-tv än vad marknät och
satellit kan. Redan nu finns äkta hyrvideo som kan spolas, startas
och stoppas. Kabel-tv har redan en stor del av digital-tv-tittarna,
men kan ha svårt att vara med i kampen om de 800.000 hushållen
som nu måste skaffa digital-tv eftersom de flesta av dem saknar
kabelanslutning. Bredbands-tv har i så fall större chanser
eftersom omkring 90 procent av befolkningen i dag kan få bredband
via adsl. Satsar gör både jättarna TeliaSonera och
Bredbandsbolaget och nykomlingar som Bonnierägda Fast TV.
Men jokern
i kampen om digital-tv-kunderna är så kallad fri-tv.
SVT1, SVT2, 24, Kunskapskanalen/Barnkanalen (sänder växelvis)
samt TV4 - sänds fritt i det digitala marknätet. Det betyder
att vem som helst kan köpa en enkel box utan så kallat
programkort och titta på de här fem kanalerna. Varje sådan
kund är naturligtvis en förlorad kund för företagen
som säljer digital-tv. Hittills är det enligt Mediavision
endast 57.000 hushåll som valt fri-tv, men få har känt
till möjligheten och utvecklingen kan gå snabbt. Potentiellt
är fri-tv ändå en fördel för Boxer. De som
väljer fri-tv har ju redan ena benet inne i marknätet. Vill
de ha fler kanaler ligger det nära till hands att ringa Boxer
och skaffa ett abonnemang. Och av dem som köpte box genom Experts
kampanj i somras valde mycket riktigt hälften i slutändan
att teckna abonnemang hos Boxer. Vinnare i digital-tv-racet blir i
så fall svenska staten och det brittiska riskkapitalbolaget
3i. (Ny Teknik)
Läs hela artikeln: http://www.nyteknik.se/
Endast
fyra procent av tyska hushåll ser marksänd tv
Tyska tv-tittare tillbringar allt mer tid framför tv-rutan. 2004
i genomsnitt 3½ tim dagligen. Enligt en nyligen gjord undersökning
tar 53 % av tv-hushållen emot tv via kabel och 43 % via satellit.
Endast fyra procent tar emot tv via marksändare genom centralantenn
eller rumsantenn. Kabel och satellit har ett större kanalutbud
och har ökat sin attraktivitet tack vare nya möjligheter
som Internetuppkoppling. Övergången till digital tv (DVB-T)
kan nu göra marksändningar mer konkurrenskraftiga med kabel
och satellit eftersom man nu kan erbjuda 3-4 gånger fler kanaler
än i analoga system och dessutom möjliggörs mobil tv-mottagning
även i bilar.(IFA 2005)
Problem
för det tv-utbytet Sverige-Finland
Rundradions planer på att spara bort rikssvenska tv-kanaler
i Finland stöter på motstånd i regeringen. Kommunikationsminister
Leena Luhtanen, har gett klarsignal för förhandlingar
med den svenska regeringen. Frågan om Sveriges tv:s sebarhet
i Finland och Finlands tv:s sebarhet i Sverige är en fråga
som måste avgöras i förhandlingar mellan ländernas
regeringar, säger biträdande finansminister Ulla-Maj
Wideroos. Om Rundradiochefen Mikael Jungner får
som han vill försvinner den fria tillgången till SVT Europa
i södra Finland och det blir heller ingenting av den föreslagna
digitala direktöverföringen av SVT 1 och SVT 2 i det digitala
nätet efter nedläggningen av de analoga sändningarna.
Enligt Jungner får den enskilda tittaren i framtiden skaffa
sig avgiftsbelagd rikssvensk tv via antingen kabel-tv eller satellit.
Om Rundradions inställning förblir orubblig hoppas man synbarligen
på finlandssvenskt håll att den fortsatta digitala överföringen
av tv-sändningar i vartdera riktningen skall kunna finansieras
med statsmedel.
I Sverige
förmedlas för närvarande finsk tv till sverigefinnarna
via Kanal Finland. Det sker i stort sett enligt samma principer som
den som tillämpas för SVT Europa i södra Finland. Kanal
Finland har såtillvida råkat i trångmål att
den nyligen drogs bort från det analoga sändningsnätet
i samband med att SVT utökade sitt eget kanalutbud. Den är
nu tillgänglig bara digitalt. Även om inga konkreta planer
finns har det svenska kulturdepartementet börjat räkna ut
vilka möjligheter det finns att sända TV Finland över
ett större område i Sverige. Just nu ses TV Finland, en
blandkanal i stil med SVT Europa, i Stockholmsregionen. Allt beror
på hur det går med den svenska televisionen i Finland,
säger departementssekreterare Filippa Arvas-Olsson. Hon hoppas
att Finland nappar på förslaget att sända både
SVT1 och SVT2. - Om båda kanalerna sänds i Finland
behövs inte längre det tillägg svenska staten betalar
SVT för att konstruera blandkanalen. De pengar som frigörs
kunde användas till att utveckla TV Finland, säger
Arvas-Olsson som bland annat utreder om TV Finland kunde sändas
på ett kanalknippe (mux) som når 60 procent av alla svenskar,
främst i Mälardalen, Malmö och Göteborg.
Att Sverige
och Finland haft så olika utgångspunkter sedan överenskommelsen
om tv-utbyte 1985 - att staten betalat hela kalaset i Sverige medan
Yle skött SVT i Finland - innebär nu en snöplig skiljelinje.
I Sverige verkar ingen ifrågasätta att statspengar betalar
upphovsrättsavgifter och distribution av TV Finland. Men i Sverige
är upphovsrättsavgiften för TV Finland mindre, för
den räknas bara på antalet finskspråkiga hushåll.
Problemet i Finland är, paradoxalt nog, att alla finländare
väntas förstå svenska. Det ger enligt Kopiostos utlåtande
skäl att beräkna avgiften på hela den potentiella
tittarskaran. Det skulle bli närmare 7 miljoner euro, vilket
kan jämföras med under 1 miljon om man räknade bara
finlandssvenskarna. Men Wideroos svarar ännu inte på om
staten kan betala för distributionen och upphovsrättsersättningarna,
då Yle meddelat att bolaget från 2007 upphör att
stå för utgifterna för SVT. (Hufvudstadsbladet)
Kabelbolag
i Norge utvidgar sitt mångkulturella kanalutbud
UPC, som har en halv miljon abonnenter, utvidgar sitt mångkulturella
utbud med fyra nya kanaler; ryska RTR Planeta, kurdiska Mezopotanya
TV, bosniska BHT1 och kroatiska HRT1. Alle kanalerna blir tillgängliga
som à la carte. Därmed kan kunderna sätta samman
sina egna paket. Sedan tidigare finns i utbudet bl.a. arabiska AlJazeera,
Indiens/Pakistans Prime TV, Sony TV Asia, Zee TV och den pakistanska
kanalen ARY. Totalt har UPC nu 87 kanaler från 17 nationer.
Det skjer i dag banebrytende hendelser i mange av disse landene,
og det er viktig at man kan følge med på nyhetsdekningen
fra sitt opprinnelige hjemland. Samtidig er det viktig at man følger
med på de norske TV kanalene, slik at man lærer norsk
språk og kultur å kjenne, sade kommunalminister Erna
Solberg som officiellt invigde utbudet hemma hos en kurdisk familj.
Alltyska
fotbollsligan tv-sänder matcher till mobiltelefoner
Bundesligan kommer att börja sända matcher direkt till mobiltelefoner
I slutet av denna månad. Det är ett pilotprojekt som genom
förs tillsammans med Microsoft. Matcherna sända med tekniken
DVB-H (digital video broadcast for handhelds), som nu introduceras
till en begränsad användargrupp I Berlin. Den kommersiella
lanseringen av mobil tv i Europa har försenats p.g.a. att två
system är aktuella; DVB-H - som är baserat på DVB-T
standarden som nu använts för marksänd digital-tv -
och DMB som redan är i bruk i Sydkorea.
HDTV
startat i Kina
China Digital Media Corporation har meddelat att man i samarbete
med Nanhai Radio And Television Network Company skall börja
sända högupplöst tv (HDTV) i Nanhai Guangdongprovinsen.
Tre timmar HDTV-program sänds dagligen och nästa år
blir det ytterligare åtta timmar. http://www.chinadigimedia.com/
BBC
och ITV utmanar Murdoch om satellit-tv
Omkring sju miljoner hushåll har fram tills nu därför
varit utelämnade till Rupert Murdochbolaget Sky:s satellit-tv-erbjudanden
för att ta emot de digitala tv-signalerna. Sky har en rad betal-tv-abonnemang,
men även ett gratiserbjudande som lanserades i oktober förra
året. BBC och ITV vill dock försäkra sig om kontroll
av den framtida distributionen av sina kanaler till hela befolkningen
när det analoga tv-nätet släcks 2012. Därför
bildar de båda bolagen satellit-tv-operatören Freesat.
Vårt långsiktiga mål är att skapa en öppen
marknad genom en gratis satellit-tv-tjänst. På det sättet
kan vi säkra fri tillgång till BBC:s kanaler och tjänster
i hela landet, säger BBC:s koncernchef Mark Thompson.
Inköpskostnaden för Freesats satellit-tv-utrustning kommer
att kosta knappt 700 kronor, jämfört med drygt 2.000 kronor
för Sky:s motsvarande utrustning. Sky ser dock inte Freesat som
någon allvarlig konkurrent, Eftersom släckningen av
det analoga tv-nätet närmar sig så välkomnar
vi den ökade marknadsföringen av satellit-tv som nu görs
av ITV och BBC, säger Sky i en kommentar. (Dagens Industri)
Kulturell
storstadskoncentration i tv granskas
Granskningsnämnden för radio och tv drar igång en
granskning av kultursändningarna i SVT, SR och TV4. Syftet är
att motverka storstads-koncentrationen. SVT, SR och TV4 har alla inskrivet
i sina tillståndsvillkor att de ska samarbeta med kulturinstitutioner
och sända kulturevenemang som teaterföreställningar
och konserter från hela landet. Hur de uppfyller detta villkor
ska belysas i de programredovisningar som bolagen årligen skickar
in till GRN. De rapporterna har inte gett en fullödig bild,
säger Cecilia Renfors, direktör på GRN. Som i många
andra frågor kan man misstänka att det finns en viss storstadskoncentration
i kulturutbudet. Därför tar nämnden nu initiativ till
en egen granskning: - Vi vill se om det sker samarbeten med kulturinstitutioner
i hela landet, säger Renfors. (Resume)
Norsk
lokal-tv belönas
Myndigheten Medietilsynet har vid årsmötet för
Norsk Forbund for lokal-tv (NFL) delat ut 90.000 Nkr i priser
till 2004 års bästa lokal-tv-reportage. Förstapriset
på 40.000 kr gick till TVNordland för programmet «Askeladden
fra Vega». Et feelgoodprogram, som gir oss lyst til å
ta en reise til Helgelandskysten og Vega Havhotell, heter det i Medietilsynets
motivering. Priserna är s.k. fackpriser för reportage som
tidigare fått produktionsstöd från Medietilsynet.
TVVest säkrade en andraplats och 30.000 kr för programmet
«Lakseeventyret i Rogaland» och TVØstfold tredje
med 20.000 kr för «Fra Landhandel til kjøpesenter».
Alla produktioner är delar av större serier som delvis har
producerats i samarbete mellan flera lokal-tv-stationer.(Kampanje)
Internationell
kunskapskanal startar i Ryssland 2006
Nya tv-projekt av skilda slag lanseras flitigt i Ryssland. The
World of Knowledge är en internationell utbildningskanal
via satellit sänder i anslutning till en av The Eurasian Academy
of Television and Radio planerad internationell festival för
utbildningsfilm och tv nästa år. Sergei Kapitsa, vice ordförande
för ryska akademin för naturvetenskap säger att kanalen
skall bli språkrör för rysk kultur, vetenskap och
utbildning. En kunskapskanal skall ha en politisk funktion, främja
ömsesidig förståelse och upprätthålla vårt
lands integritet och enighet sade Kapitsa. (RIA Novosti)
Kraftig ökning av tv-utbudet för ursprungsbefolkningen
i Australien
Regeringen kommer att använda 50 miljoner dollar från försäljningen
av Telstra - det största telebolaget - för en ny kanal för
ursprungsbefolkningen. National Indigenous Television (NITV)
kommer att få medel för att producera i över fyra
år. NITV kommer att använda den andra kanalen för
Aboriginal TV:n Imparja, och de icke-kommersiella lokala tv-stationerna
i Melbourne och Sydney liksom via betalkanaler till en nationell publik.
NITV måste producera mer material för och av ursprungsbefolkningen
är vad Imparja idag sänder.(ABC News Online)
Intressant
intervju med Sony Ericssons teknikchef:
- Terrordådet i London blev kameramobilens eldprov
När det smällde i London i somras visade det sig att
alla bilder som nyhetsmedierna publicerade var tagna med mobiltelefon.
Helt plötsligt används mobilen på ett nytt säger,
säger Sony Ericssons teknikchef Mats Lindoff i en intervju i
Elektronikvärlden. Han menar att digitalkameran i mobilen kommit
ganska långt i sin utveckling i dag där de flesta nya kameramobiler
har 2 megapixlars upplösning. Det är mobiloperatörerna
som kräver bild i mobilen. Att göra en superbillig telefon
med stora knappar och stor display, utan kamera och mms-funktion,
skulle förstås gå alldeles utmärkt. Men en sådan
mobil driver ingen ny trafik i mobilnäten och skulle aldrig subventioneras
av Telia eller Vodafone. Och då blir det aldrig någon
storsäljare, menar Mats Lindoff. Han är inte främmande
för hårddisk i musikmobilerna. Vill man har mer än
2 Gbyte i minnet är hårddisk bättre. Klart vi tittar
på det, säger Mats Lindoff.
- Ericssons tv-teknik tar hem spelet
Sony Ericssons delägare Ericsson är inne på tekniken
MBMS i 3G-näten för tv-sändningar medan konkurrenten
Nokia satsar på digitaltv-tekniken DVB-H för handhållna
tv-mottagare. Att införa DVB-H är inget problem rent
tekniskt. De drar visserligen lite mer ström och kräver
en ny antenn, men det går att ordna. Men sedan ska frekvenstillstånd
och upphovsrätt och sådant lösas. Då blir det
byråkrati och politik och plötsligt har det blivit 2008
eller 2010 och då har MBMS redan vunnit. Inte för att det
var bäst utanför att det var snabbast, säger Mats
Lindoff. I Ericssons plan ligger att lansera MBMS i näten 2007.
Då ska också Ericsson Mobile Platforms ha tagit fram den
programvara som behövs i mobiltelefonerna - och som Sony Ericsson
och andra tillverkare ska köpa. Realisten säger att
MBMS kommer att vinna. Det går snabbast att implementera och
operatörerna äger hela kedjan. De kan ringa SVT och CNN
och köpa deras innehåll, säger Mats Lindoff till
Elektroniktidningen, som också har en treminuters podradio-intervju
med Lindoff på sin hemsida.
Läs hela artikeln: http://www.nyteknik.se
Sony Ericsson gör japansk radio-tv-mobil
Nu kommer en mobil som är en radio på ena sidan och en
tv på den andra. Sony Ericsson har på uppdrag av den japanska
mobiloperatören NTT Docomo tagit fram den annorlunda
designade mobilen Radiden med inbyggd radio- och tv-mottagare. Radiodesignen
framhävs med sju programknappar för snabbinställning,
stereohögtalare och klocka i displayen. Poängen är
bland annat att radion fungerar utan att mobiltelefonen är påslagen.
Sony Ericsson är ju förespråkare för tekniken
MBMS, där tv-sändningarna går över mobilnätet,
medan till exempel Nokia satsar på DVB-H – digital-tv-tekniken
för små bärbara mottagare. - På framsidan, tv-sidan,
finns en 1,9-tums TFT-skärm. Enligt Sony Ericsson räcker
en batteriladdning för 320 timmars standby, för två
timmars tal, för 14 timmar radio och för 13 timmar tv.http://www.nyteknik.se
Tv-offensiv
via telefonjacket
Kampen om svenskarnas tv-apparater hårdnar. Bredbandsbolaget
tar nästa steg i spridningen av sin tv-tjänst. Också
adsl-kunderna ska kunna få den. Operatören blir den förste
som lanserar bredbands-tv över koppar på bred front. Vi
lanserar tjänsten till nästan alla abonnenter, säger
vd Peder Ramel. Teliasonera har sedan tidigare en tjänst, men
den når enligt Peder Ramel ett begränsat antal. Antalet
potentiella kunder ökar drastiskt. Från 340.000 till nästan
2 miljoner. Kunder som i dag får sin tv via kabel, satellit
eller marknätet. De som har Boxer får större utbud
hos oss och de som har kabel-tv får lägre pris, säger
Peder Ramel, och lägger till att alla får riktig video-on-demand.
Problemet är att kopparn inte är lika stabil som fibern.
Har kopparn dålig kvalitet blir tjänsten dålig. För
att komma runt det har Bredbandsbolaget tillsammans med sina leverantörer
förbättrat kommunikationen mellan kundens modem och deras
nätutrustning.
Tv har
en viktig roll i Bredbandsbolagets strategi. Inte för att operatören
tjänar så mycket på tjänsten, både vanlig
internet och telefoni är större. Utan därför att
tv är en inkörsport för både användare och
bostadsrättsföreningar. Jämför du intresset
som vi har mött från kabel-tv-leverantörerna under
de senaste 15 åren är intresset för vår tjänst
enormt mycket större, säger Peder Ramel. Det som lockar
mest är en riktig video-on-demand-tjänst, ett område
på där Bredbandsbolaget samarbetar med SF Anytime. Utvecklingen
på området går snabbt. Till årsskiftet ska
Bredbandsbolagets kunder kunna välja mellan 500 titlar. En annan
viktig del av Bredbandsbolagets strategi och spridningen av tv-tjänsten
är mer bandbredd till sina kopparkunder. I veckan presenterade
operatören därför ett samarbete med Ericsson. I oktober
ska företagen börja testa tekniken vdsl2 och se vad den
går för. Behovet av mer kapacitet kommer från att
hushållen måste kunna använda flera tjänster
samtidigt. De ska kunna titta på tre kanaler samtidigt som
någon surfar, säger Peder Ramel. Han vill inte ange
någon kapacitetssiffra, men den blir bättre än dagens
24 Mbit/s.
Bredbands-tv
har en ljus framtid, men det tar alltid innan stora genombrott kommer.
Längre tid än de mest optimistiska gissningarna, enligt
Marie Nilsson på analysföretaget Mediavision. Bredbands-tv
har hittills haft en långsam start, säger hon. Den
stora utmaningen för Bredbandsbolaget, Telia och andra operatörer
är att kunderna inte vet att de kan välja bredbands-tv.
Det finns starka fördelar med bredbands-tv, till exempel möjligheten
till video-on-demand på ett enkelt sätt. För att
spridningen ska ta fart på allvar måste operatörerna
nå en kritisk massa. När den är nådd kan det
ta fart. En viktig faktor är vad konkurrenterna gör. I dag
står tv-branschen och avvaktar. Operatörerna väntar
på varandra. De vill först se vad konkurrenterna gör,
säger Marie Nilsson. (Computer Sweden)
FastTV
och Rymdbolaget avtalar om internet-tv
Bonnierägda FastTV och statliga Rymdbolaget har avtalat om att
distribution av FastTV:s bredbands-tv (ip-tv) till Sverige och Norge
skall ske genom Rymdstyrelsens egen Stockholm Teleport. Här kan
man ta emot ett mycket stort antal tv-kanaler för att sedan vidaresända
i olika kabel- och bredbandsnät. Förutom ett brett utbud
av tv-kanaler erbjuder FastTV video-on-demand via sitt systerbolag
SF Anytime.
radio
Lokala
digitalradiosändningar i London
World Radio Network, det londonbaserade internationella radiobolaget,
har tillkännagett sina planer hur WRN skall sända till London
och Europa med DRM-teknik. Det första projektet är lokala
testsändningar på kortvågsfrekvensen 26 MHz i London.
Sedan erbjuder man europeiska radioföretag regional räckvidd.
De lokala sändningarna på 26 MHz sker från det kända
radiotornet Croydon i södra London. Tim Ashburner, WRN:s
teknikchef säger: The London analogue spectrum is unable
to support new FM services and the possibilities for more stations
on DAB Digital Radio are becoming very limited. The audio quality
of analogue AM is not up to the standard that is expected by listeners
today. The answer may be local DRM services using the presently unused
26 MHz band, which could support up to 50 new stereo radio services.
This project will allow us to rigorously test DRM in a local setting
using one of the most ethnically diverse, cosmopolitan and technically
challenging cities in the world. If it works in London then local
DRM can work anywhere. (Radio Netherlands)
Lokal
radio i upprop mot DAB
22 lokala radiostationer och radioorganisationer runt om i Sverige
har avgett ett gemensamt yttrande inför väntande beslut
om digitalradion. I skrivelsen som är adresserad till Regeringen
med kulturminister Leif Pagrotsky, riksdagspartierna och Post &
Telestyrelsen understryker man att det i beslut om digital radio i
Sverige är angeläget att inte låsa fast sig vid att
DAB blir den enda digitala radiotekniken. DAB-tekniken nyttjar tillvaratar
inte små och lokala radiostationernas behov av att nå
ut till sina lyssnare. Det finns andra, mer moderna tekniska lösningar
för digital radio som gör det möjligt att till en rimlig
kostnad sända digital radio över mindre områden än
vad DAB medger. En sådan lösning är DRM som gör
att man kan sända digital radio på FM-bandet 87.5-108 MHz
simultant med den ordinarie FM-sändningen. För DRM behövs
följaktligen inga nya radiofrekvenser. Utöver de möjligheter
som finns att sända DRM på FM-bandet finns L-bandet, 1452-1492
MHz, som man vill skall reserveras för digitala lokala radioutsändningar.
Radiostationerna vill att närradio/lokal radio får göra
tekniska prover med nya tekniska lösningar för digital radio,
exempelvis DRM på FM-bandet.
En
ny europeisk webbplats för digitalradio
Den nya webbplatsen "Digital Radio" skall främja DRM,
DAB, DMB, DVB-H, satellit och alla andra nya framtida digitala format:
http://www.digitalradiodr.com/
SR-förslaget
om ny kanalstruktur skjuts upp
I väntan på att regeringen fattar beslut om villkoren för
DAB-radio, avvaktar Sveriges Radios vd Peter Örn med
att lägga fram sitt förslag om framtida kanalstruktur till
i mars. Vi behöver mer utrymme än de fyra FM-frekvenser
vi har tillgång till idag, säger Peter Örn. SR
har skärpt tonen mot regeringen och kulturminister Leif Pagrotsky
i en skrivelse där man försökte förmå regeringen
att fatta ett beslut. Utan ett sådant beslut försenas arbetet
med omvandlingen av SR. Radioföretaget kommer nu att kraftigt
öka inköp av externproducerat material. 2010 ska inköpsbudgeten
vara uppe i 224 miljoner kronor (i jämförelse med idag 40
Mkr). SR:s produktionskostnader idag är 1,6 miljarder kronor.
Vi vill stärka radiobranschen och de externa produktionsbolagen.
Det gynnar även de kommersiella radiostationerna, säger
Peter Örn. Det kan var allt från stora produktionsbolag
med egen teknik, till mindre firmor och frilansare. I samband med
ökade inköp, ska organisationen minskas till 1.500 anställda
genom naturlig avgång. Det ska frigöra 200 miljoner kronor.
(Dagens Media)
Sveriges
Radio river upp praktiksamarbete med journalistutbildningarna
Kerstin Brunnberg, programdirektör SR, skickade i förra
veckan ett brev till de ansvariga för journalistutbildningarna
vid universiteten i Stockholm, Göteborg och Sundsvall där
hon förklarar att SR under 2005 och 2006 kommer att välja
fritt vilka skolor de tar sina praktikanter ifrån. Tidigare
har skolorna varit garanterade ett antal praktikplatser på SR.
Jag tycker inte att JMK, JMG och Mittuniversitetet har varit så
framgångsrika med att ta in journalistsökande med annan
kulturell bakgrund. Jag anser att det är en överlevnadsfråga
för medierna. Vi måste spegla hela samhället. Det
är ett stort problem att personalen på SR är alldeles
för homogen, säger Kerstin Brunnberg. (Journalisten)
Lokalradion
i Sandviken kan tystna
Radio Sandviken riskerar att tystna efter 26 år i etern.
Vid ett möte i nästa vecka ställs frågan på
sin spets: ska närradion läggas ned? Det är ingenting
att hymla om att vi just nu är för få engagerade,
säger Johan Bakke, ordförande i Radio Sandviken
en av de två föreningarna bakom närradiosändningarna.
Paraplyorganisationen Radio Sandviken är redan på väg
att läggas ned. Tanken är att medlemsföreningen Radio
Split med i stort sett samma aktiva ska ta över hela ansvaret
för studio och sändningar. Men ekonomin är svag och
några få eldsjälar får dra ett tungt lass.
Diskussioner har förts med kommunens informationskontor och föreningsenhet
om ett utökat samarbete. Intresset från kommunens sida
är dock svalt. Det har också visat sig svårt att
ragga sponsorer genom försäljning av radioreklam. Om
vi haft ekonomi att anställa personal hade det varit en annan
sak. Men nu ska allt arbete göras ideellt, säger Johan
Bakke. Enligt Bakke är det många som vill vara med och
göra radioprogram, men färre som vill ta ansvar för
föreningsarbetet. Radio Sandviken har funnits sedan 1979 och
har i dag oftast sändningar från sju på morgonen
till tio på kvällen. (Arbetarbladet)
Film
Nytt
filmavtal med ökade resurser, men…
Regeringen kommit överens om ett nytt avtal med filmbranschen.
Det nya avtalet innebär en mycket stor satsning på svensk
film, säger kulturminister Leif Pagrotsky. Totalt sett kommer
filmen att disponera över en halv miljard kronor årligen.
Det är mer än en fördubbling sedan 1999. Fullt utbyggt
innebär det nya avtalet att filmen årligen får 528
miljoner kronor, varav 310 miljoner kronor från staten. Det
statliga stödet ökar därmed med 32 procent. Från
1999 till 2008 har det statliga filmstödet ökat från
138 miljoner kronor till 310 miljoner kronor. I och med detta har
man åtminstone nått till halva nivån av det framgångsrika
danska filmstödet. Det nya filmavtalet ska bl.a.
· Upprätthålla, utveckla och stimulera till förnyelse
av värdefull svensk filmproduktion.
· Förbättra kvinnliga filmskapares villkor.
· Främja arbetet mot olovlig hantering av film i alla
visningsformer.
· Medverka till att svensk film når en större publik
i alla visningsformer, både i Sverige och internationellt.
Något
stöd till forskning och utveckling på filmområdet
saknas dock i budgetpropositionen för nästa år liksom
den av riksdagen enhälligt begärda satsningen på utveckling
av e-bio (digital bio). Regeringen avser dock att senare lägga
fram en särskilt filmproposition i riksdagen.
I en särskild kommentar säger Lasse Svanberg, professor
och debattboksförfattare: Den svenska filmindustrin saknar
idag helt resurser för forskning och utveckling, i ett läge
där den befinner sig i sitt mest genomgripande teknikskifte sedan
ljudfilmen infördes. Jag är bedrövad över att
avtalsparterna inte velat eller orkat få in en avtalsklausul
som ger öronmärkta FoU-pengar till utvecklingen av digitala
biografer och digital filmproduktion. Den utvecklingen kommer nämligen
att förändra filmindustrins grundförutsättningar
under den senare halvan av den nya filmavtalsperioden. På hockeyspråk
skulle FoU-stöd innebära att möta framtiden "högt
upp med fore-checking".
Statens
stöd till svensk film är svagt
Att svensk film är styvmoderligt behandlad i kulturpolitiken
framstår när man jämför det statliga anslaget
till huvudstadens prestigeteatrar Operan och Dramaten. 2004 fick Operan
328 Mkr, hade 225.855 besökare vilket motsvarar ett statsbidrag
på 1.452 kr/besökare. Dramaten fick 119 Mkr, hade 268.138
besökare (392 kr/besökare). Det statliga stödet produktionsstödet
var 96,5 Mkr till svensk film som hade 3.870.554 besökare vilket
motsvarar 25 kr/besökare. I Danmark är det statliga produktionsstödet
ca 237 Mkr. Per capita satsar Danmark mer än tre gånger
mer än Sverige. (Tidskriften Teknik & Människa)
DVD-utvecklingen
påverkar inte biobesöken
Det är möjligt att vara både storkonsument av DVD-film
och att gå mycket på bio visar en marknadsundersökning
i Norge. Varken det stora utbudet av film på tv eller av hyr-
och köpfilm på video har haft någon stor effekt på
biobesöken. Det er faktisk slik at aldersgruppen 15 til 19
år går langt mer på kino i dag enn for 10 år
siden, skriver FILM&KINO. Priserna på DVD-film är
för övrigt förhållandevis låga i Norge
och att norska filmer snabbt kommer ut på DVD bidrar till ökad
försäljning.(FILM&KINO)
Annat
Också
reklamjobb flyttas utomlands
Globaliseringen sväljer inte bara industrijobben - nu läggs
även reklambyråjobb ut på låglöneländer.
Outsourcing har på allvar blivit en fråga att räkna
med för de större reklambyråerna i Sverige. Produktionsjobb
som förut gjordes internt läggs nu ut på externa byråer
i bland annat Östeuropa. Mycket av det faktiska arbetet görs
redan nu med östeuropeiska pristariffer samtidigt som de svenska
byråerna kan fakturera fullt pris till sina svenska uppdragsgivare.
Här är det ungefär halva priset på vad det
skulle kosta de svenska byråerna att göra jobbet själva,
säger Dag Kirsebom, vd på Mediamenu International AS i
Tallinn som paradoxalt nog har gjort reklamjobb åt fackförbundet
Kommunal. Som i sina kampanjer propagerar hårt för att
behålla jobben i Sverige (Resume).
PTS
ger plats för trådlöst bredband
Trådlöst bredband kan ge bredband både till fastigheter
i glesbygd och till bärbara datorer. Frekvensbandet mellan två
och fyra GHz har goda egenskaper och utrustning med rimliga priser.
Post- och telestyrelsen planerar att dela ut ett rejält nytt
frekvensutrymme för Wimax eller annan typ av trådlöst
bredband. Utrymmet är dubbelt så stort som vad 3G har i
dag. Det blir sju till nio nya tillstånd i varje geografiskt
område, och i de allra flesta regioner blir det troligen ingen
frekvensbrist. Möjligen i Stockholm, Göteborg och Malmö,
och då kanske vi blir tvungna att ha en auktion, förklarar
Catarina Wretman, avdelningschef för spektrumavdelningen på
PTS. De som får licenserna får mycket fria händer.
Dessutom kan licenserna säljas. De här licenserna kommer
att vara teknikneutrala och ha så lite restriktioner som möjligt,
säger Catarina Wretman på PTS. - Wimax som backas upp av
Intel är den teknik som är mest uppmärksammad för
trådlöst bredband, även om det finns alternativ som
Flash Ofdmsamt och 3G-tekniken Umts TDD. Wimax ses som en konkurrent
till 3G när det gäller trådlöst bredband till
bärbara datorer eller fastigheter i glesbygd. Därför
är det intressant att det nya frekvensutrymmet är dubbelt
så stort som vad 3G-operatörerna har i dag. (Ny Teknik)
Läs hela artikeln: http://www.nyteknik.se/
Luleåföretag
levererar riksomfattande taltidningssystem
Intinor AB levererar sitt system för distribution av
taltidningar till Teracom. Systemet kommer att ersätta
den nuvarande distributionslösningen för överföring
av de ca 70 taltidningarna. En inspelad variant av den lokala dagstidningen
för personer som inte kan tillgodogöra sig tidningen i skriven
form, till exempel synskadade. Tidningen läses in under kväll
och tidig natt för att kort därefter sändas ut på
FM-nätet (P1) till prenumeranter med särskild mottagare.
Genom bytet till det nya systemet kan nu hela sändningskedjan
fram till sändaren digitaliseras. Tidningarna levereras efter
systembytet in som ljudfiler till en centralt placerad server där
de sedan hämtas av systemet för utsändning på
respektive ort. Systemet kommer att vara i bruk på ca 50 orter
vid årsskiftet. http://www.intinor.se
Mässor och seminarier
Designdagen
”Moving Images”
uppmärksammar formspråk och visuella uttryck och vänder
sig till de som arbetar professionellt inom television, film, webb
och andra massmediala former i Sverige eller utomlands. SVT arrangerar
28/9 i samarbete med Malmö högskolas fakultet för Konst,
kultur och kommunikation (K3) samt Media Mötesplats
Malmö. Bland inbjudna deltagare märks de nordiska public
servicebolagen, fristående produktionsbolag, fria producenter
samt lärare och forskare vid högskolor och universitet inom
design- och medieområdet. Delar av Moving Images kommer att
sändas i SVT 24. Moving Images äger rum i Västra hamnen
i Malmö högskolas lokaler och består av en mässa,
och en seminiariedel om fyra olika seminarier; ”Produktionsdesign”,
”TEVE-berättande”, ”Gränssnitt”
samt ”Kanalform, Paketering och Strategi”. Dagen efter
Moving Images finns möjlighet till bussresa med vidare förkovran
i nya DR Byen i Ørestad, Danmarks Radios nya multimediahus
utanför Köpenhamn, eller på Ystad Studios där
man då är mitt uppe inspelningarna av nya Wallanderfilmerna.
Mer information på webbplatsen http://svt.se/movingimages
Digital
konst & kultur - en motor för utveckling och innovation?
Regeringens IT-politiska strategigrupp arrangerar 13 oktober på
Konstfack en heldagskonferens om hur IT/teknikutvecklingen kan möta
kulturen och hur man kan skapa möten som ger idéer om
hur Sverige kan utvecklas i gränslandet mellan kultur/teknik
och näringsliv. Ett samarrangemang mellan regeringens IT-politiska
strategigrupp, Konstfack, Interactive Institute och IT-Företagen
(branchsorganisationen). Mer info: http://www.regeringen.se/itpolitik
SR
ordnar mässdebatt om digitalradio
torsdag 6 oktober 15.00 på Digital Home (Stockholmsmässan
Stora scenen): Snart får hela Sverige digitalradio! med bl.a.
Peter Örn, VD SR, Staffan Rosell, VD SBS Radio och mediepolitiker.
8e
Nordiska Film- & TV Seminariet
går av stapeln med temat ”Från TV i mobilen till
HD-video på bio – nya publiceringsformer, nya kreativa
lösningar” 25-26 oktober i Stockholm. På screeningdagen
i Filmhuset redovisas bl.a. reportage från IFA och IBC, exempel
på bästa digital filmprojektion, Historiskt arkivmaterial
från SVT, SFI och SLBA, Hur ser HD-DVD och BluRay ut på
bioduken och dataspel i plus mycket mer. (Har du nåt intressant
du vill visa? Kontakta lasse.svanberg@chello.se )
På Seminariedagen i TV-huset bl.a.
Om förändringar – förr, nu och sedan med Bengt
Göransson, f.d. kulturminister och Jonas Birgersson, IT-pionjär
Digitaltekniken - underverk eller utanverk. Mats Dahlin, Boxer, talar
ur ett användarperspektiv HDTV-distribution och –produktion
(Per Tengblad Canal+, Andy Quested BBC m.fl.)
Mobil TV Frank Hofsümmer, SVT Interactive, om direktsända
nyheter i mobilen, HD-bilder i glasögon m.m.
E- och d-bions plats i det nya medielandskapet Patrick von Sychowski,
mediekonsult, London.
Samt mycket mer. Dessutom utställning och pub.
Anmälan på http://www.nftv.org