|
PUBLIC
ACCESS 2005 : 3
Sveriges oberoende nyhetsbrev
om radio, TV, Internet och andra medier
- demokratiutveckling
och medier för alla i Norden –
21 mars 2005 - 8:e årgången
|
Snabbsök
i samtliga nyhetsbrev sedan 1998
Public Access
går in i en ny era
Nyhetsbrevet har kommit ut i sju år hela tiden utan kostnad för
läsarna (f.n. 3.300 mottagare per epost). Detta har senaste åren
möjliggjorts genom ett stöd från Riksförbundet
Öppna Kanaler. Som tidigare aviserats har dock inte förbundet
längre tillräckliga ekonomiska medel för detta. Frågan
om en fortsättning har dock fått god respons från läsare
och vi inför nu en mindre abonnemangsavgift fr.o.m. kommande utgåva
i vår. Detta inkluderar webbpubliceringen. Detaljer om detta hittar
man i slutet av detta nyhetsbrev.
Lyckas vi behålla en tillräckligt stor andel mottagare, som
betalar för jobbet, kan nya resurser innebära att nyhetsbrevet
i höst kan ges ut varannan vecka under säsong hellre än
att komma ut månadsvis och kanske omfatta för många
sidor. Dessutom kan en mer egen journalistik möjliggöras bl.a.
granskning och uppföljning.
En nyhet redan nu är att redaktionsrådet, som har en rådgivande
funktion, nu får tung förstärkning genom Lasse Svanberg,
professor, författare m.m. tidigare redaktör för Filminstitutets
TM och Gunnar Bergvall företagare, mediekonsult m.m. En av TV4:s
grundare. Ola Stockfelt, musikvetare i Göteborg och pionjär
ifråga om icke-kommersiell lokal tv, kvarstår i redaktionsrådet.
Nyhetsbrevet ges nu ut helt fristående från någon
organisation.
Public Access kommer att fortsätta bevaka mediepolitiken och tekniken,
public service, kommersiella och icke-kommersiella lokala medier såväl
i Sverige som i världen. Men för detta behövs läsarnas
direkta stöd. Det blir en spännande vår.
Glad påsk! önskar Redaktören.
Television BBC
skär ner ordentligt - 3.230 mister jobbet i första vågen
BBC-styrelsen har nu godkänt en andra omgång nedskärningar
av jobb. 1.500 får gå från nyhetsavdelningar och andra
delar. De 200 miljoner pund man sparar kommer att användas i programverksamheten.
Veckan innan tillkännagavs en första omgång om 1.730 jobb
som försvinner från BBC. 2008 räknar public service-företaget
med att ha 5.000 färre anställda. BBC behöver spara 355
miljoner pund (ungefär 4,6 miljarder), tio procent mer är som
meddelades för två månader sedan. – Vi måste
göra BBC enklare, mer lättrörligt, berett att ta kreativt
ledarskap i en annorlunda tid med digitala utmaningar, säger
Mark Thomson, BBC:s VD. Men det är ett pris vi måste betala
för ett starkt och oberoende BBC i framtiden. (Media Guardian).
SBS
räknar med 250 miljoner från Canal Plus
SBS köpte nyligen Canal Plus för den enorma summan 2,1 miljarder.
Men Harry Sloan, styrelseordförande för SBS, ser inga problem
med att räkna hem den affären. SBS, som äger Kanal 5
i Sverige, köpte nyligen Canal Plus för 2,1 miljarder. Många
har reagerat över den enorma summan, men styrelseordförande
Harry Sloan tror inte att det blir några problem med att räkna
köpet som en vinstgivande affär. Förra året tjänade
Canal Plus 150 miljoner. I år räknar han med att vinsten
stiger till 250 miljoner.(Resumé)
Kanal
5 är en svensk kanal anser staten
Kanal 5 riskerar att förlora var tionde reklamkrona, omkring 70
miljoner om året, om företaget "flaggas hem" till
Sverige. Granskningsnämnden vill ta över tillsynen från
brittiska motsvarigheten Ofcom. Dragkampen om Kanal 5 är en fråga
om hur EU:s tv-direktiv ska tolkas. Ofcom anser att Kanal 5 hör
hemma i London, eftersom vd Manfred Aronsson och företagets chefer
flyger till England för att formellt fatta besluten. GRN gör
en annan tolkning: 80 procent av Kanal 5-företagens anställda
jobbar i Stockholm, där programmen görs på svenska för
en svensk publik. Därför anser nämnden att det svenska
bolaget ska granskas enligt svenska lagar och regler. Nämnden har
också granskat TV3 och ZTV, men har funnit att moderbolaget Viasat
Broadcasting Ltd i London är programföretag och att dess dotterbolags
kanaler ska lyda under Ofcom och brittisk lag. (Resume)
Kristdemokraterna
hotar med tv-avhopp
Nu ser även fempartienigheten ut att spricka på frågan
om must carry, alltså vilka kanaler som ska vara fri allmän-tv
i alla operatörsnät. Regeringens förslag är att
alla SVT:s fyra kanaler samt en kommersiell kanal, i dag TV4, ska ha
must carry-status, även i den digitala framtiden. Förslaget
stöds av mp och v. Kd och c anser att det räcker med SVT1,
2 och UR/Kunskapskanalen. Möjligen kan Barnkanalen pressas in i
samma kanal. TV4 ska bara få must carry-status i digitala nät
i de områden där det analoga nätet släckts och
bara fram till 1 februari 2008 då all tv ska vara digital. - Varför
skulle exempelvis SVT 24 har must carry-status? frågar sig Ingvar
Svensson (kd). Det finns inget egenvärde i att maximera antalet
kanaler. Must carry har vi för att medborgarna ska garanteras bra
information, då räcker det utmärkt väl med tre
SVT-kanaler. - Vi har inte funnit någon anledning att ändra
på vårt förslag, säger medieministerns pressekreterare
Thomas Johansson. Vi får väl lägga våra egna motioner,
säger Ingvar Svensson. Sedan får vi byta inriktning på
tv-politiken när vi vunnit valet 2006. (Resume)
Fiasko
för interaktiv digital-tv
Under februari månad uppgick andelen med digital tv-mottagning
till 33.6 procent, vilket motsvarar ca 2.9 milj personer. Enligt MMS
har ca 190.000 personer eller har någon gång under februari
kopplat in returkanalen till boxen vilken möjliggör interaktivitet.
Det motsvarar 6.5 procent av dem som har tillgång till digital
tv-mottagning. 26.000 personer uppger att de hade returkanalen inkopplad
dagen innan, vilket motsvarar cirka 0.9 procent av dem med tillgång
till digital tv-mottagning (Resume)
Italiensk
tv tar strid mot reklamböter
Mediekoncernen Mediaset, som kontrolleras av Silvio Berlusconi, har
lovat att ta strid mot de första böter som någonsin
gett italiensk tv för att visat för mycket reklam. Mediemyndigheten
har beordrat Mediaset och statliga RAI att vardera betala et belopp
motsvarande två procent av reklamintäkterna 2003. (TV-Nyt)
TV
i mobilen startar nu i Finland
Provsändningar med tv i mobilen startar nu i Helsingfors med 500
användare. Sju företag bl.a. Digita (motsv svenska Teracom),
Nokia, Sonera, public service-tv YLE och kommersiella MTV står
bakom projektet. Man kommer att kunna se direktsänd tv på
en Nokia 7710 med ett speciellt tillbehör. Förutom finska
kanaler skall man kunna ta emot utländska som CNN, BBC World, Euronews
och Eurosport. Man använder IP Datacasting (IPDC), som anpassas
till DVB-H standard. Tidigare prov visar att tittare ser detta som en
komplement till traditionell tv-mottagning. Man kan se tv var man än
befinner sig.
Amerikansk
stats-tv
- Bush försvarar regeringsproducerade nyheter
Presidentens försvar för nyhetspaketen gjordes sedan kongressens
granskande organ GAO beskrivit dem som en form av förtäckt
propaganda. Några tv-stationer har sänt sådana inslag
utan att uppge att de producerats av regeringen. GAO anser att det strider
mot lagstiftningen när det gäller anslag och att det är
slöseri med allmänna medel. Enligt justitiedepartementets
uppfattning befinner sig inslagen inom lagens råmärken så
länge de baseras på fakta, sade presidenten i samband med
en presskonferens. - Det här är inte bara en juridisk fråga,
det är också en fråga om etik, sade David Walker, som
är chef för granskningsorganet. Skattebetalarna har rätt
att veta när regeringen försöker påverka dem med
hjälp av deras egna pengar.(TT)
- Pentagon Channel når nu alla
I tidigare nyhetsbrev skrev vi om att ryska militären upprättar
en egen tv-kanal. Redan förra året startade amerikanska försvarsdepartementet
en sådan kanal. Pentagon Channel når nu alla i hela landet
dygnet runt Dish Networks. Pentagon Channel som fått 6 miljoner
dollar i stöd från kongressen kan också besökas
på: www.pentagonchannel.mil
Hockeyderbymatch
direktsändes över bredbandsnät
23 februari möttes Björklöven och Skellefteå AIK
i en het derbymatch. Det som gjorde matchen ännu mer intressant
var att den direktsändes från Sky Com arena i Umeå
till ett uppvärmt tält på torget i Skellefteå.
I tältet fanns ca 270 AIK fans. Direktsändningstekniken som
användes baserade sig på IPTV. Stadsnäten mellan Umeå
och Skellefteå stod för den fysiska förbindelsen. I
Sky Com arena hade lulebaserade Intinor AB placerat en mpeg2-kodare
som tog in produktionsteamets analoga ljud och bild och skickade ut
den över IP. Mpeg2-strömmen sändes över en 100Mbit/s
IP-länk till Skellefteå. I normala fall hade en länk
på 10Mbit/s räckt men med ett tajt tidschema valde man istället
att skruva upp hastigheten. I tältet kopplades sedan bredbands-tv-boxar
till två projektorer. Bildkvaliten på sändningen motsvarade
"vanlig" digital-TV. Man kan på det här viset knyta
städer, som har många mil mellan sig, närmare varandra.
www.intinor.se
Datum
klart för starten för övergången till digital-tv
19 september 2005 blir Gotland landets första område som
helt går över till digitala markbundna tv-sändningar.
Klockan 09.45 avslutas de analoga markbundna tv-sändningarna. Efter
övergången finns en informationstext kvar i de analoga tv-sändningarna
en begränsad tid. Tidplanen för den första etappen av
Sveriges övergång från analoga till enbart digitala
markbundna tv-sändningar innefattar även Gävle 10-24
okt och Motala 21 nov-5 dec. I vår föreslår Digital-tv-kommissionen
hur övriga Sverige skall lämna de analoga markbundna sändningarna
fram t.o.m. januari 2008.
Subvention
till konsument för digital tv-övergång i USA blir mycket
dyr
Det råder ett mycket starkt motstånd från konsumenterna
att inom ett par år tvingas ersätta sina analoga tv-mottagare
(inklusive videospelare) med helt nya digitala. För att stimulera
övergången till digital television har en del företrädare
från industrin och experter föreslagit att staten subventionerar
digitalboxar som kan kopplas till befintliga analoga mottagare. De vanligaste
vägarna för amerikanare att ta emot tv är via marksänd
(19%), kabel (57%) och direktsändande (19%). Inom den förstanämnda
gruppen finns den största andelen hushåll med låg inkomst.
Om man skall subventionera digitalboxar enbart för marksänd
tv kommer det enligt General Accounting Office att kosta mellan 460
och 2.000 miljoner dollar. Om man dessutom subventionerar kabel- och
satellitabonnenter kommer detta att kosta mellan 1,8 och 10,8 miljarder
dollar. www.gao.gov/cgi-bin/getrpt?GAO-05-258T
Berlusconi
rasar mot SVT:s kampanj om Fri television
SVT:s kampanj har fått effekt - även utanför Sveriges
gränser. En reklamsnutt i kampanjen gör gällande att
Italiens premiärminister Silvio Berlusconi nått makten med
stöd av sitt medieägande. Tidningen Corriere della Serra har
uppmärksammat att budskapet i reklamen är att Berlusconi har
makten över 90 procent av de rikstäckande tv-kanalerna. -
Det är rena felaktigheter, rasar Italiens telekomminister Maurizio
Gasparri, som utpekas som en av Berlusconis förtrogna. - Berlusconi
har valts på demokratisk väg, säger han. Helga Baagoe
på SVT försvarar reklamsnutten med att systemet i Italien
är annorlunda jämfört med det svenska, den italienska
regeringen har direkt inflytande över public service. (Resume)
Filmer
sökes till lokal-tv
Öppna Kanalen i Stockholm, som är en ideell förening
med drygt 60 TV-föreningar, som når 360.000 kabelhushåll
i Stockholm med omnejd, erbjuder medlemmar i Sveriges Film- och Videoförbund
möjligheten att presentera sina filmer som delar av en speciell
SFV-pausfilm. Öppna Kanalen lägger ett antal kortfilmer på
ett band för sändningar vid tillfällen då det är
luckor i sändningstablån. Men även längre filmer
är av intresse. Pausfilmerna sänds några par gånger
per vecka. Någon ersättning annat än äran och berömmelsen
utgår inte. Mer information Roger Nilsson 08-714 51 00 telefontid
17-19 eller ordföranden Åke Askensten, 08-673 20 13. Ytterligare
information www.oppnakanalen.se/stockholm
eller www.filmkrets.se/
Bonnier
startar ny affärs-tv-kanal i höst
Dagens Industri startar en digital TV-kanal i september och kommer att
ha en redaktion som omfattar 25 anställda. Av Di TVs 35 anställda
kommer 25 att arbeta i redaktionen, och liksom papperstidningen vara
placerade i Bonnierhuset på Torsgatan i Stockholm. Davidson. -
Det finns ingen motsvarighet till DiTV i Sverige i dag, säger kanalens
chef Anders Davidson, som räknar med att starta den digitala affärsnyhetskanalen
under september månad. Man räknar med samordningsvinster
med tidningsredaktionen. Dels sitter vi i samma lokaler, vi kommer att
dela kompetens och våra experter på olika frågor kan
användas som kommentatorer, säger Anders Davidson. (Journalisten)
Färre
tv-reklamrestriktioner att vänta?
När EU-kommissionen lägger fram sitt förslag till revidering
av TV-direktivet mot
slutet av året är nog enklare och mer liberala bestämmelser
är nog att vänta. Kommissionen har beställt en studie
om effekterna av de nuvarande reklamreglerna i EU:s medlemsstater. Vid
ett workshop i Bryssel talade man om behovet att ändra reklamreglerna
på vissa punkter. Ska sponsring omfattas av reklamreglerna eller
inte? Och kunde man inte göra reglerna om reklamavbrott lite enklare
och tydligare? De flesta av EU-medborgarna tycker att det är för
mycket reklam i TV, berättade forskare som gjort en undersökning
om saken. Kanske borde det därför göras ändringar
i reglerna om reklamens omfattning. Mediekommissionären Viviane
Reding, som ansvarar för TV-direktivet, är dock känd
för att vara reklamvänlig och förklarade nyligen i en
intervju med en tysk tidning att hon tänker föreslå
färre restriktioner i fråga om reklam. Detta mottogs kanske
inte med någon större entusiasm av europeiska filmregissörsförbundet
FERA, som kräver en skärpning av reglerna om reklamavbrott
i EU:s TV-direktiv. - Den ideella rätten måste få ett
bättre skydd i TV-direktivet. Det bör innehålla en tydlig
skrivning om att reklam och andra program inte får avbryta långfilmer,
dokumentärer eller TV-filmer. Det är av största vikt
för såväl TV-tittarna som upphovsmännen och de
medverkande menar FERA. Den 29-31 maj ordnar EU:s ordförandeskap
ett seminarium om direktivet i Luxemburg, huvudsakligen för experter
och myndighetsfolk från medlemsstaterna. (Vidvinkel Europa)
Public
service omfattas av lagen om offentlig upphandling
En dom i kammarrätten gav SVT bakläxa för att man inte
gjort en offentlig upphandling innan man slöt digital-TV-avtal
med Teracom konkurrent 2T Broadcasting överklagade att SVT slutit
avtal med Teracom utan föregående offentlig upphandling.
Länsrätten, som var första instans, friade dock SVT.
I kammarrätten fälldes public service-företaget för
att man underlåtit att göra en upphandling där olika
leverantörer fick konkurrera. SVT är ingen myndighet, men
kammarrätten menade att SVT ändå borde omfattas om lagen
av offentlig upphandling eftersom licensmedel från staten står
för huvuddelen av finansieringen. (Dagens Industri)
EU
vill bryta upp Teracoms monopol
EU-kommissionen påminner nu Sverige om att det är
dags att avveckla Teracoms monopol när det gäller de analoga
marksändningarna. Kommissionen, som länge arbetat med att
liberalisera telekom- och tv-marknaden, anser att Teracom är att
betrakta som ett monopol och därför bör avvecklas inom
två månader. Enligt kommission hindrar monopolet att andra
tv-bolag får sprida sina tjänster. Om inget sker kommer Sverige
att tvingas strida för sin sak i EG-domstolen. Detta var andra
varningen från kommissionen. (Computer Sweden)
EU-konferens om HDTV
EU:s ordförandeskap vill sätta fart på HDTV-utvecklingen
i Europa. - Europa ligger ännu långt efter USA och Japan
på det här området. Det är viktigt att vi nu satsar
på att utveckla HDTV både vad gäller teknik och programproduktion,
förklarar Jean-Lous Schiltz, Luxemburgs kommunikationsminister
som ansvarar för de audiovisuella frågorna nu när Luxemburg
håller i EU:s ordförandeklubba. Den 6-7 juni ordnar ordförandeskapet
och EU-kommissionen en konferens i Luxemburg för att diskutera
olika scenarier för införandet av HDTV i Europa. Här
kommer man bl.a. fokusera på standardfrågan och de politiska
valmöjligheter som ännu återstår. Till konferensen
tänker värdarna bjuda in tunga politiker och ledande företrädare
för IT-sektorn och den audiovisuella branschen. Mer info: www.tvhd.eu2005.lu
(Vidvinkel Europa)
Minskat
intresse för utländska tv-kanaler i Danmark
Eurosport, MTV och CNN. Kända namn på utländska kanaler,
men allt färre tittar på dessa kanaler. Av 22 utländska
kanaler i Danmark har 11 haft sjunkande tittarsiffror sedan 1998, medan
resten stagnerar. Det minskandeintresset beror på två faktorer
professorn i medievetenskap på Københavns Universitet,
Stig Hjarvard: "De danske tv-stationer har udviklet sig meget,
og så er der blevet flere af dem. Derudover er de kommet i omdrejninger
på de områder, som de udenlandske tv-kanaler tilbyder. DR
og TV 2 dækker meget hurtigt "breaking news". Danskarna
föredrar de danska versionerna med danska studievärdar säger
Stig Hjarvard. Som jämförelse kan nämnas att man ser
i genomsnitt två minuter i veckan på CNN medan en genomsnittlig
tittare ser 6,5 timme i veckan på TV2.(TV-Nyt)
Klassiskt
filmbolag samarbetar med bredbandspionjär
Danskägda Nordisk Film avtalat med Jonas Birgerssons Labs2 om leverans
av bredbandsvideo. Leveransen sker via plattformen Ti Brikks Media System.
Den färdiga tjänsten erbjuds via TV2 Sputnik – ett samarbete
mellan nordisk Film och danska TV2. (Computer Sweden)
Radio
Klartecken
för digitalradio på FM-bandet
Medlemmarna i konsortiet Digital Radio Mondiale har nu röstat för
inleda utvecklingen av ett utvidgad DRM inte enbart som nu upp till
30 MHz (kortvåg, mellanvåg och långvåg) utan
även upp till 120 MHz vilket därmed kan inkludera nuvarande
FM-bandet (Band II 87.5-108 MHz). Konstruktion, utveckling och test
av det expanderade frekvensutrymmet för DRM skall vara färdigt
2008-2010. DRM respektive DAB är två skilda digitalradiosystem,
som båda har godkänts av bl.a. FN-organet Internationella
Teleunionen ITU. Organisationerna DRM och World DAB Forum kommer att
fortsätta ett redan inlett samarbete. "The clear message coming
from our cooperation is that the World DAB Forum and the DRM Consortium
continue to actively pave the way for digital radio’s future,"
sade Annika Nyberg, ordförande för World DAB Forum.
De två
systemen är dock ekonomiskt och tekniskt sett tydligt konkurrerande
och till DRM:s fördel talar att man bättre tar tillvara nuvarande
sändningsstrukturer och ger radiopubliken ett transparant system
som den känner sig mer hemma i än DAB. Beslutet innebär
nu att lokalt förankrade radiostationer inom ett par år får
större möjlighet än genom DAB-systemet att övergå
från analog till digital teknik. Ett ökat intresse märks
från närradion att få nyttja en billig och effektiv
distributionsform som också tillåter radiostationer att
behålla sina inarbetade frekvenser efter det att det analoga FM-nätet
släcks ner i framtiden. säger ordföranden i Närradions
riksorganisation Lars-Erik Backström. Nu när efterföljaren
till DAB är här torde DRM innebära ett betydligt flexiblare
och smidigare system än DAB - även ur lyssnarperspektiv bl.a.
kan samma frekvenser och sändarlägen som från analoga
sändningarna bibehållas Om det visar sig att DRM-tekniken
är överlägsen DAB för lokalt förankrad lokalradiosändningar
så bör denna teknik naturligtvis väljas. De fakta som
idag föreligger pekar på att en sådan lösning
är tekniskt möjlig och ekonomiskt motiverad, säger
Lars-Erik Backström.
Mexico
börjar testa DRM
Det nationella industrirådet för radio och tv (CIRT) har
meddelat att man kommer att starta DRM-tester i vår via en av
sina medlemsstationer kommersiella Radio Centro i Mexico City. Tidigare
i år har kommunikationsministeriet godkänt ett nationellt
testprojekt via Mexicos eget UR; Radio Educación. (Radio Netherlands)
Sveriges
radio begär 14 miljoner extra för digitalradio
SR hänvisar till digitalradiokommitténs förslag när
de kräver ytterligare 14 miljoner för sin digitala verksamhet
under nästa år. De extra miljonerna ska användas för
att sända digitalradio regionalt. I digitalradiokommitténs
förslag ska SR sända digitalt både riks och regionalt
i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå. Det är
de regionala sändningarna som SR äskar mer pengar för.
Sammanlagt begär SR 2,3 miljarder till sin verksamhet för
2006 (Resume)
Svårt
att sälja DAB-mottagare
I hela världen har det sålts 1,5 miljon DAB-mottagare, men
av dessa har 1,3 miljoner sålts i enbart i Storbritannien. Därmed
är det sammanlagda antalet sålda DAB-mottagare i de övriga
30 länder där DAB lanseras 200.000. Det finns 150 olika modeller
DAB-mottagare. - Av 2,5 danska motorfordon är det endast 2.000
som har en DAB-radio trots intensiva kampanjer. Dessutom minskar försäljningen;
förra året såldes endast 685 mottagare. Förhållandet
är liknande i Storbritannien; endast en procent av bilradioförsäljningen
utgörs av DAB. Canada var ett av de första länder som
startade med DAB och byggde upp sändare i alla större städer
1999-2000. Nu 15 år senare, kan det konstateras, att DAB har ignorerats
av lyssnarna. Det har endast sålts totalt 500 DAB-mottagare i
Canada. (TV-Nyt)
Någon
proposition i vår om start för DAB-radio i Sverige har ännu
inte aviserats av regeringen trots att Digitalradiokommitténs
förslag kom för över ett år sedan.
DAB-nätet
läggs ner i Finland
YLE Rundradion lägger ned sitt digitala radiosändningsnät
(DAB). Bolaget har sedan 1997 haft ett försöksnät som
man har beslutat lägga ned i slutet av det här året.
De digitala radiotjänsterna fortsätter trots det och beslutet
påverkar inte personalen eftersom de digitala radiotjänsterna
förmedlas över digital-tv och delvis på Internet. I
dag förmedlas Rundradions alla analoga radiokanaler också
över DAB-nätet som potentiellt når två miljoner
finländare, men DAB-tekniken har inte spridits så snabbt
som man hade. Om DAB utvecklas till europeisk sändningsstandard
kan Rundradion i snabb takt återuppta DAB-sändningarna på
nytt. (Sveriges Radio)
Första
närradiotillståndet utdelat i Storbritannien
Den tredje nivån av radio - community radio - som skall komplementera
utbudet från BBC och den kommersiella radion startar nu i och
med att mediemyndigheten Ofcom har nu har tilldelat Forest of Dean Community
Radio det första femåriga sändningstillståndet.
Radiostationen som ligger i Cinderford (Gloucestershire) har sedan 2002
sänt på försök på mellanvåg 1521 och
1503 kHz. Ofcom har fått in betydligt fler ansökningar än
väntat och myndighetens chef Stephen Carter noterar ”there
is considerable enthusiasm for community radio in this country”.
192 sökande varav 70 kommer från storstadsområden som
London, Manchester och Glasgow. En sökande har varit piratradio
Radio Failte i Belfast. Det beräknas finnas 175 piratradiostationer
i landet varav 133 sänder i Londonområdet. Ofcom hoppas att
piraterna nu går den legala vägen och söker tillstånd.
Detta kan de göra om de inte har blivit fällda i domstol.
Alla tillstånd kommer att vara utdelade innan sommaren.
Typiskt
för Community radio är att man täcker ett mindre geografisk
område och att det är en icke-vinstdrivande verksamhet. Ofcom
har inte specificerat var radiostationerna skall finnas utan de sökande
skall identifiera vilket lokalsamhälle eller samhällen alternativt
”community” i bemärkelsen gemenskap t.ex. invandrarspråk
man vill betjäna. Frekvenser (såväl FM som mellanvåg)
tilldelas i mån av ledigt utrymme. Tillstånden kostar 600
pund i ansökningsavgift och sedan 1.000-1.500 pund per år.
Högst hälften av en radiostations intäkter får
komma från radioreklam och sponsring. I områden där
community radio kan i stort överlappa räckvidden för
en kommersiell radiostation får man inte sända reklam alls.
Starten
av den nya närradion ses som en framgång för kulturminister
Tessa Jowell som har drivit på utvecklingen, som den tidigare
toryregeringen var motståndare till. Regeringen har ställt
till förfogande 500.000 pund för en Community Radio Fund som
skall ge bidrag bl.a. till professionella stationschefer som har förmågan
att hålla igång projekt genom insamlingsbidrag och reklam
liksom att organisera sändningstablåer och medieutbilda.
Norsk
public service släcker ner FM
Medan man i andra länder tvekar med beslut om att stänga de
gamla analoga FM-sändarna har man i Norge beslutat sig för
att släcka ner redan 2014. Tillstånden för de två
rikstäckande kommersiella radionäten går ut 2014 och
det anses därför vara en lämplig tidpunkt säger
NRK:s radiochef Øyvind Vasaasen. Om det efter detta år
fortsatt skall sändas både på FM och DAB kommer detta
att kosta NRK 1 miljard Nkr under tio år. - NRK har idag 10 olika
radiokanaler. Man räknar med full täckning för DAB 2009.
F.n. har endast 5.000 DAB-mottagare sålts i Norge, men lanseringen
skedde i realiteten först i december. (Radio-Nyt)
NRK
funderar på betalradio
"På et tidspunkt bliver man nødt til at trække
grænsen mellem, hvad NRK som landsdækkende public service
radio dels skal tilbyde lytterne som alment, tilgængelige radiokanaler
for licensen og dels, hvordan ekstra og mere specialiserede tilbud skal
finansieres". Det säger NRK:s radiochef, Øyvind Vasaasen
och pekar på att en blandfinansiering med avgifter och/eller reklamfinansiering
måste övervägas för nya kanaler och utbud. (Radio-Nyt)
Fler
och fler lyssnar på talradion
Ökningen av lyssnarsiffrorna det senaste året har till och
med gjort SR:s P1 till Europas största talradiokanal. P1 är
numera större än alla liknande kanaler i Storbritannien, Frankrike,
Tyskland och alla andra länder som är med i det europeiska
radio- och TV-samarbetet EBU. Varje dag lyssnar nästan 12 procent
av alla svenskar på P1, den högsta siffran i Europa.
Passivitet
och kunskapsbrist hotar SR:s framtida utlandssändningar
Vi har tidigare berättat om SR-interna förslag om att lägga
ner Radio Swedens sändningar till utlandet på kort- och mellanvåg
för att spara pengar tillförmån för satellit och
Internet. I sådana överväganden har dock inte digital
radio och övergång till den billigare och effektivare DRM-tekniken
uppmärksammats utan man utgår från analog teknik. Beredskapsaspekterna
finns inte heller med i dessa förslag. Nu hotas också den
viktigaste svenska mellanvågsfrekvensen 1179 kHz (Sölvesborg)
av att tyska intressen hos ITU begärt en sändare i Saarbrücken
skall få nyttja frekvensen kl 09-19. Frekvensen är dock mycket
viktigt för en kommande satsning med DRM som gör att Radio
Sweden med bra hörbarhet kommer att nå en stor del av Europa
– dygnet runt. Sverige riskerar att stå helt utan mellanvågsfrekvenser
när den digitala revolutionen slår igenom. Huvudansvaret
för att frekvenser för kommande svenska digitalradiosatsningar
på den internationella arenan försvaras och bibehålles
ligger främst hos staten d.v.s. Post & Telestyrelsen.
Danmarks
Radio slår nytt lyssnarrekord
Public serviceradion står nu för en samlad marknadsandel
om hela 69,7 procent av all radiolyssning i Danmark och är den
högsta andelen sedan 1998. De kommersiella stationerna har sammanlagt
gått tillbaks till 27,8 procent. Nummer ett bland dessa är
Radio 100FM med en andel om 5,4 % och Sky Radio 5,1 %. (Radio-Nyt)
Svart
marknad kan stoppa tillståndsgivningen av amerikansk närradio
Det är inte bara i Sverige närradion drabbas av fusk och bedrägerier.
En grupp religiösa, lokala och mediabevakande organisationer har
begärt att mediemyndigheten FCC tillfälligt stoppar tillståndgivningen
för Low-Power FM. Man anklagar tre bolag i Idaho för att för
$800,000 ha sålt vidare 85 sändningstillstånd till
religiösa grupper, som använder stationerna för att vidaresända
sina satellitdistribuerade program. Mer info: www.prometheusradio.org/
Brittisk
tv-kanal börjar med talradio
Den kommersiella brittiska tv-kanalen Channel 4 (C4) har förvärvat
en majoritetspost i den digitala radiostationen Oneword och avser fortsätta
utveckla talradioformatet.
Hoppfullt
för fortsatt närradio i Gällivare
I kommunstyrelsen har vice ordförande Lars Alriksson (m) yrkat
på ett kommunalt bidragsstöd till närradioföreningen
på 45.000 kr. Ett rimligt ekonomiskt stöd till närradioföreningen
för utsändningar av nio fullmäktigesammanträden
i år ansåg kommunstyrelsen. Det betyder med stor säkerhet
att sändningarna från fullmäktigesammanträdena
fortsätter. Ett krav framställt från bland andra Gällivare
landsbygdsråd och PRO. Accepterar närradioföreningen
att ta emot 45.000 räknar närradioförenings ordförande
Sören Engelmark med att det långt ifrån innebär
någon kostnadstäckning för närradioföreningen.
– Vet man att det krävs två personer under åtta
timmar vid nio tillfällen så räcker det inte, säger
han och menar att de reella kostnaderna motsvaras av närradioföreningens
tidigare begäran om kommunalt stöd med runt 100.000 kr. (Norrbottens-Kuriren)
Närradio
i Jämtland
I Jämtlands län finns fem närradiostationer: Radio
Krokom, Radio Berg, Radio Bräcke, Radio Åredalen och Radio
Härjedalen. Här är lite aktuellt om två av
dessa:
Krokom
radioaktivt. Nyaste radiokanalen fyller ett år
Vi tror att Radio Krokom kommer växa betydligt de närmaste
åren. - Det var jag och några andra "radioaktiva"
som på försök satte igång med att sända radio
här i bygderna. Vi sökte sändningstillstånd och
fick pengar genom bygdemedel till utrustning. Men mycket av prylarna
lånade vi ut själva, så vi kunde komma igång.
I fjol vår så sändes alltså det första ordinarie
programmet, säger Tord Edler en av de drivande bakom kanalen.
Radio Krokom sänds från Kaxås och deras lokaler är
en gammal vaktmästarbostad. Kjell-Erik Jonasson är Radio Krokoms
enda fast anställde. Hans tjänst är på 50 procent
och han sänder varje förmiddag mellan nio till elva. - Fast
jag är här 150 procent, skrattar han. Klockan 14 börjar
eftermiddagsändningarna och då är det fasta avdelningar
som Great Country music, Musik i elfte timmen och låtar ur dragspelsväskan
som dyker upp i kanalen. För den jämte i medelåldern
som letar förgäves i andra radiokanaler efter musik man växte
upp med är Radio Krokom en guldgruva. Här blandas friskt och
Boogie Woggie varvas med Jockkmokks Jokke. Det är meningen att
alla ska hitta något i vårt utbud, menar Jonasson. Och det
är just vår musik som vi fått mest beröm för
och som gör att lyssnarna stannar kvar. Nu har Radio Krokom 15-16.000
olika låtar i sitt skivarkiv. - Det mesta har vi fått till
skänks av våra lyssnare, säger Tord Edler. Men det har
hänt att vi köpt in en del skivor på diverse loppmarknader.
Radio Krokoms budget är på 240.000. Då är Jonassons
tjänst och stimpengar de största utgifterna. - Det är
väl vad de andra radiokanalerna har i kaffekassan, säger Edler
ironiskt. Men hittills så går vi runt. Vi säljer en
del annonser och har startat ett lotteri som går över förväntan.
Radio Krokom har nu fem procent av lyssnarna i sitt område. Samtidigt
har P4 tappat ungefär lika mycket enligt en nyligen gjord Ruab-undersökning.
(Länstidningen)
Anklagelse
om att kommunala medel används för politisk propaganda i närradion
Efter förra veckans polisanmälan mot kommunalrådet Monica
Hallquist och organisationschefen Bo Lindström i jämtlandskommunen
Berg anklagar nu flera oppositionspolitiker majoriteten Bergspartiet
för att utnyttja kommuninformationen i Radio Berg till att sprida
politisk propaganda. Det man retar sig på är att man använder
kommunala medel för att få ut ensidig information utan att
oppositionen får möjlighet att föra fram sin syn på
saker och ting, säger vänsterns Alf Lundin. Dan Olof Westberg,
centern, menar att det är både oetiskt och oansvarigt av
Olle Nord att i direktsändning och med kommunala medel föra
fram Bergspartiets åsikter utan att någon oppositionspolitiker
får ge sin syn på saken. - Jag anser det självklart
att vi från oppositionen borde fått vara med, säger
Dan Olof Westberg. Alf Lundin påpekar i sin tur att det även
finns en lagstiftning kring opartiskhet i offentliga media som man som
köpare av tjänster borde respektera. Olle Nord är dock
oförstående till kritiken. Jag hade med mig tjänstemän
och det är de som stått för informationen i tisdags.
Jag fanns bara med som komplement och det gjordes ingen politisk markering
från mig på något sätt. Dessutom har Bergspartiet
sin egen timme i radion varje vecka, säger Olle Nord. (Länstidningen)
Nordisk
Webbradio expanderar
Nordic Web Radio, som gör webbradio framför allt åt
tidningars webbsidor, köper Mainstation, som bland annat ägs
av Sveriges Radios ordförande Ove Joansson. Nordic Web Radio, NWR,
som ägs av norska Aller-koncernen, har största delen av sin
verksamhet i Norge. Nu köper bolaget Mainstation, ett företag
som säljer koncept för att leverera innehåll för
internet och som framför allt verkar i Sverige: - Mainstation kompletterar
NWR både vad det gäller teknologi och kundsegment vilket
gör affären logisk. NWR har lyckats oerhört bra gentemot
tidningshus framförallt i Norge och genom Mainstations erfarenhet
från de svenska tidningshusen så lägger vi nu grunden
till samma utveckling i Sverige, säger NWR:s vd Joakim Jansson.
All For Peace - Fredsradio startar i Palestina
Efter ett års byråkratisk resa har den gemensamma israelisk-palestinska
radiostationen All For Peace börjat sända från Ramallah
på engelska, hebreiska och arabiska på 107.2 MHz. www.allforpeace.org/
Radioakademin
prisbelönar radions mediemagasin
Vid RadioGalan 2005 utdelades radiopriset till verksamma inom public
service, privat lokalradio och närradion. Årets Specialpris
gick till Vår grundade mening (P1 SR Malmö). För
engagerad och integer granskning av journalistiken inom såväl
public service som kommersiell verksamhet. Dessutom för att oförtröttligt
professionellt och med stor medkänsla ha stött den svensk-eritreanske
fängslade journalisten Dawit Isaak. Årets Hederspris gick
till veteranen LG Nilsson som i - Sveriges Radio och i reklamradion
- under 36 år har förändrat svensk radio. En passionerad
radioälskare och radioförnyare. Årets Public Service
gick till Helt enkelt rädd. Av Martin Hedén. (Dokumentärredaktionen,
P1, SR). Årets Nyskapande gick till Kaliber (P1 SR Göteborg).
Årets privata lokalradiostation blev The Vocie of Hip Hop &
RNB/SBS Radio.
Årets
Närradioprogram gick till Bergsjökanalen (Jorge Martorell
och Gisli Hjaltason). Enligt juryn Ovanlig och mycket levande närradio
från en förort i Göteborg. Rösterna i Bergsjökanalen
representerar många nationaliteter. Men det gemensamma språket
är svenska - oftast även i den unga musiken som blandas med
röster, lokala intervjuer och reportage. Årets Eldsjäl
Närradion gick till Saied Afshar, Radio Solidaritet/91,1 som
vid sidan av sitt heltidsarbete som busschaufför är drivkraften
i den iranska stationen i Stockholm. - Läs om övriga priser
till public service och privat lokalradio på www.radioakademin.org/
- Här kan man också lyssna på de prisbelönta bidragen.
Allmänt Enhälligt
stöd i riksdagen för utbyggnad av e-bio
Den nya distributions- och visningstekniken elektronisk bio har stora
fördelar bl.a. blir det möjligt för även mindre
orter att visa aktuella filmer. Digitala Hus – ett projekt inom
Folkets Hus & Parker visar bl.a. att intäkter och besök
ökat på försöksbiograferna med 25 - 30 %, att distributionen
förbilligats och förenklats, att den digitala bildkvaliteten
är högre än den analoga, att e-biograferna kan användas
som mötesplatser även för "alternativt innehåll",
t.ex. satellitsända konserter, fotbollsmatcher i högupplöst
format, undervisning m.m., att de tekniska investeringarna i biograferna
är dyra och att Sverige ligger långt framme internationellt
sett när det gäller e-bio. Samtliga sju partier ställde
sig bakom en v-motion och delvis en s-motion. Utskottet menar det är
högst sannolikt att e-bio har framtiden för sig, även
om det i dag inte går att med säkerhet avgöra vilken
digital teknisk standard som kommer att bli förhärskande framöver
i biosalongerna i Sverige. Likväl är det utskottets uppfattning
att staten bör vidta åtgärder för att uppmuntra
utbyggnaden av e-bio.
Genom att
ett företag - XDC - nu hyr ut e-bioanläggningar inklusive
filmpaket finns ekonomiska möjligheter för små organisationer
bl.a. i glesbygden att starta e-bio. Många har redan lämnat
intresseanmälan och på Folkets Hus & Parker räknar
man med att det i höst kan finnas ett 50-tal orter med e-bio. Se
även Digitala Hus www.fhp.nu
En oroande
signal för de som vill utveckla e-bion för de små salongerna
är att Hollywood i standardiseringsarbetet kan komma att ställa
överdrivna krav på en bildupplösning, som endast kan
behövas för de riktigt stora salongerna i storstäderna.
Rapport
om icke-kommersiella lokala etermedier remissbehandlas inte
Miljöpartiets Gustav Fridolin har i Riksdagen frågat kulturminister
Leif Pagrotsky när han skall sända kulturdepartementets analys
av framtidsförutsättningarna för icke-kommersiell radio
och tv på bred remiss. Pagrotsky delar uppfattningen att närradio
och lokal-tv är viktiga för demokrati och integration, men
framhåller att arbetet är internt och inte tänker att
skicka rapporten på remiss. Rapporten är dock offentlig och
finns i sin helhet på www.ideosphere.se/public
Nyutnämnda
mediebossar i Danmark och USA
- Dansk public service nye chef kommer från kommersiell
mediekoncern
Styrelsen för Danmarks Radio har med stor majoritet utnämnt
den 43-årige Kenneth Plummer, som generaldirektör för
radio- och tv-företaget DR. Plummer, som är f.n. anställd
som administrativ direktör i Nordisk Film i Egmont-koncernen, tillträder
först den 1 oktober. "Med ansættelsen af Kenneth Plummer
får DR en generaldirektør som dels har en solid erfaring
fra mediebranchen, dels har haft både økonomi- og ledelsesansvar
i store organisationer," säger DRs styrelseordförande
Mogens Munk Rasmussen. (TV-Nyt)
- Knepiga frågor väntar amerikanska mediemyndighetens
nye chef
Kevin Martin (39) efterträder Michael Powell som ordförande
i Federal Communications Commission. Han är en tidigare Vita Huset-medarbetare
som närmast har arbetat som kommissionär i FCC. Bland de viktigaste
mediefrågor att lösa hör att fastställa ett regelsystem
för digitalradion och hur man skall slutföra övergången
till digital-tv. Dessutom begränsningsreglerna om medieägandet,
klagomålen på oanständigt programinnehåll och
striden om frekvenserna för lowpower-FM.
Reklambranschen
vill ha regeringsskifte
Tre av fyra som arbetar med reklam och marknadsföring och som svarat
på Resumés nätenkät skulle rösta borgerligt
om det var val i dag. Så här fördelades rösterna:
Moderaterna 44.4%, Folkpartiet 26.7%, Socialdemokraterna 9.5%, Miljöpartiet
5.2%, Vänstern 3.5%, Centern 2.5% och Kristdemokraterna 1.1%. (Resume)
Sveriges
Radio kräver att tidning byter namn
Tidningen Public service kallar sig en "dokumentär på
papper". Den har startats av ett kollektiv journalister och fotografer
och ska komma ut med fyra nummer per år på webben och i
pappersformat. Chefredaktör är Ira Mallik. Namnet Public service
har inte fallit i god jord hos public service-företaget SR, som
via advokat nu skickat ett brev till den firma som registrerat utgivningsbeviset
och domänen för Public service. SR anser att det finns en
stor risk att allmänheten förleds tro att tidningen och webben
ges ut av SVT, SR eller UR och hotar med rättsliga åtgärder
om namnet inte ändras. Ira Mallik säger att tidningsnamnet
är godkänt och inregistrerat hos Patent- och registreringsverket
(Journalisten) - Kriget pågår bl.a. på nätet
där ps-koncernen har lagt beslag på den svenska domänen
www.publicservice.se
medan tidningen finns på www.publicservice.nu
Mjukvarupatent
hotar myndigheter och företag
Statskontoret och den k. 24-timmarmyndigheten hotas av ett patent på
elektronisk blanketthantering, Microsoft har minst 606 ”pending
patents” rörande informationshantering som snart riskerar
bli giltiga i Sverige. Exempelvis tvingas det lilla webbhotellet Wopsa
i Landskrona betala patentlicenser till amerikanska Acacia för
att få streama multimedia över Internet, de tvingas alltså
betala för att få lov att använda sina egna datorer
och program på det sätt de är tänkta att kunna
användas. Mjukvarupatent är på väg att legaliseras
i Sverige och Europa. Ett avgörande steg på vägen togs
av EU:s konkurrenskraftsministrar 7 mars. Det verkar omöjligt att
stoppa. Europaparlamentet liksom de tyska, holländska och spanska
parlamenten misslyckades. Beslutet i rådet togs utan omröstning.
Domännappare
lagt beslag på kommunadresser
En aktör har registrerat över 1500 .se-adresser som alla är
snarlika populära namn i syfte att locka till sig besökare.
På dessa webbadresser finns det gott om virus och dessutom modemkapningsverktyg,
som innebär att den enskilde riskerar att få sitt modem kapat
och få betala höga telefonräkningar för utlandssamtal.
Alla svenska kommuner har registrerat kommunnamnet i .se-domänen.
Aktören har hittills registrerat 84 kommunnamn med tillägget
-kommun, till exempel simrishamnskommun.se och ystadskommun.se. De korrekta
adresserna är dock simrishamn.se och ystad.se. På listan
över de 1500 .se-adresserna finns även några sjukhus
och ett landsting. Listan på berörda kommuner, landsting
och sjukhus finns på www.skl.se
Testplats
Piteå, framtidens mediaplattform
EU:s mål 1 har tagit beslutet att vara delfinansiärer i uppbyggnaden
av en ny testverksamhet i Norrbotten. Biltest, militär testverksamhet
och rymdverksamheten i Kiruna har redan satt ett högteknologiskt
Norrbotten på kartan. Nu kommer även Piteå med på
testkartan. I Piteå ska Testplatsen knyta samman TV, Internet,
mobila tjänster etc. vilket kommer att skapa nya affärsområden
och tjänster. Piteå ska, med bas i den utveckling som sker
vid LTU/Musikhögskolan och ACUSTICUM, inom ett par år inta
en Europeisk tätposition och bli en utvecklingsnod för kommersiell
mediatestverksamhet. – Satsningen på Akademiskt Media Centrum
kommer in i nya sammanhang och jag tror att även våra musikutbildningar
kommer att få stora fördelar av nysatsningen. Världen
frågar idag efter kvalitetshöjning då det gäller
innehåll och substans i produktionerna. Där ligger vi i topp
redan idag, säger Christer Wiklund, prefekt vid Musikhögskolan
i Piteå. www.acusticum.se
Konferens:
Medieföretagens
säkerhet och beredskap – Hur är läget och vem bör
göra vad och hur ? -
Styrelsen för psykologiskt försvar håller seminarium
tisdagen 12 april kl 13.00-17.00 i Stockholm. Kostnadsfritt. Anmälan
senast 8 april till Jan Rönnkvist 08-698 3329 jan.ronnkvist@psycdef.se
Närradion och lokal tv håller samtidiga årsmöten
i Örebro
Strax före årsskiftet inlämnade Närradions Riksorganisation
och Riksförbundet Öppna Kanaler en gemensam begäran till
regeringen om ett organisationsstöd. Ytterligare ett steg mot den
allt närmare dialogen mellan organisationerna sker i Örebro
9-10 april då NRO håller workshops och årsmöte
och RÖK sitt årsmöte. Kontakter: orebro.narradio@spray.se
eller television@oppnakanalen.se
Medborgarmedier
och EU
8 april hålls konferensen EU meets Bürgermedien i Berlin.
På programmet bl.a. Europäische Integration durch Bürgermedien,
Projekt: EU-Mediatrainer, Projekt: Inter-Media, Projekt: Videobrief
(om samverkan mellan Öppna Kanaler i Hessen och Sollentuna Mediegymnasium),
Projektförderung mit EU-Mitteln, Euro-Click/Mosaik, Projekt: Celebrating
Cultural Diversity using the Arts as a Tool, Projekt: EUROLAB –
Jugendmedienprojekt zur Europapolitik, Projekt: Kinderradiowerkstatt,
Projekt: Internationales Filmcamp och Projekt: Mediencamp. Arrangörer
är Bildungszentrum BürgerMedien och Bundesverband Offene Kanäle
(Utbildningscentrum för medborgarmedier resp. Riksförbundet
Öppna Kanaler i Tyskland). Mer info: www.bok.de/newsflash/frame-10-05.htm
Internationellt digitalradiomöte i Stockholm
DRM-konsortiet, som har medlemmar i 25 länder, håller sitt
kommande i Stockholm 14-16 juni 2005. Bl.a. möts Technical Committee,
Commercial Committee and Steering Board. Värd blir Sveriges Radio.
www.drm.org
Webbtips:
Bara goda nyheter som omväxling: www.yakida.se/
Månadens
citat 1: Det verkligt otäcka scenariot är naturligtvis
att en stor generation ungdomar riske-rar att få en bild av
rättsapparaten som något som används för att
hålla ett skakat mediaoligopol under armarna, att en penningstinn
bransch som får vad man vill av stat och EU bara man ropar.
Det ligger i statens uppdrag att försvara inte bara en rimlig
upphovsrätt, utan också det gemensamma allmänna. An-nars
ger man folk skäl att se fildelning som trots och uppror.
(ur debattartikel av Ola Larsmo i DN Kultur 21 mars 2004).
Månadens
citat 2:
För att uppfatta reklamens budskap måste tittarnas
hjärnor vara nollställda.
(Patrique Le Lay, VD och styrelseordförande för TF1 den
största franska reklam-tv-kanalen, som menar att man inte kan
sända för intellektuella och kulturella program för
då vill inte Coca Cola och andra köpa reklamtid).
| )))
Webration Graphics )))
Webration Graphics är ett företag
som är inriktat på utveckling av webbplatser sedan 1996.
Vi är specialiserade på design och funktionalitet på Internet.
Dessutom kan vi erbjuda tekniska lösningar ifråga om Internet
och datorer.
Såväl företag som föreningar och enskilda personer erbjuds kostnadseffektiva
lösningar.
http://www.webration.se
|
Nyhetsbrevet utkommer 2005 en gång per månad (januari-juni).
Augusti-december utges nyhetsbrevet vid åtta tillfällen.
Ett abonnemang på nyhetsbrevet utgörs av ett epostdistribuerat
pdf-dokument och länk till en webbpublicerad version.
Abonnemangsavgift
(fr o m april 2005) per år: 300 kr (inkl. 6 % moms) Utlandet:
33 Euro
Bulkabonnemang (organisationer, myndigheter och företag):
Upp till 5 epostadressater inom samma domän 1.060 kr (inkl moms
6 %),
6-10 adressater 2.120 kr, i övrigt enl. särskilt avtal.
Inbetalas till Ideosphere via plusgiro (fd postgirot) 40
40 15-0
Ange namn/epostadress vid betalning och anmäl dig gärna
via epost här
Vid fakturering tillkommer 20 kr. Ange fullständig postadress.
Redaktör & Ansvarig
utgivare: Christer
Hederström
Redaktionsråd: Lasse Svanberg, Gunnar Bergvall och Ola Stockfelt
Teknik & Distribution: Ideosphere
Epost till redaktionen:
public.access@chello.se
Detta elektroniska
nyhetsbrev har utkommit sedan 1998.
Denna utgåva har även distribuerats per epost till 3.375 mottagare.
Tidigare nyhetsbrev
|